måndag 14 mars 2011

iPad kryper under skinnet

Jag skrev i mitt förra inlägg om iPaden och hur den kunde vara den nästa stora plattformen nu när PC:n som plattform minskar. Själv har jag undvikit och köpt av flera skäl. Den senaste veckan har jag däremot provat en för jobbets räkning. Jansson Data har varit så service-minded att vi har fått låna en.

Jag tror att den första reaktionen många har är att vad skall man ha den till? Är det inte bara en förstorad iPhone eller iPod Touch? Kan de verkligen ersätta en "vanlig bärbar dator"?

Det jag kan säga efter att att få har provat en under mer än vecka med en dagstur till Göteborg är att de faktiskt till stora delar kan ersätta en bärbar dator. Den kan nästan allt som en större tyngre bärbar kan. Dessutom är en lättare och har längre batteritid än någon bärbar jag känner till.

IPaden har något mer som jag inte kan sätta fingret på. Jag sett på min barn när de provar den. Min fyraåring börjar direkt utan jag säger något att jobbar med den på ett naturligt sätt som om hon aldrig gjort något annat. Ett sätt som verkar så naturligt. Hon liksom bara pekar, rör och flyttar program samt ikoner utan tvekan.

Själv så känner jag att iPaden på något sätt har krupit under mitt skin. Den har blivit en del av mig som ingen bärbar innan har gjort. Orsaken är nog så enkel som att man jobbar med en tryckkänslig skärm. Det finns liksom inget tangentbord eller mus som skiljer mig och vad som händer på skärmen. Det jag gör med mina fingrar visar sig direkt på iPadens skärm. iPaden blir liksom en del av mig själv, precis son min iPhone är.

Det är denna sammansmältning av mig som användare och dator som är det nya med iPaden. Den går från att vara en dator till att bli en del av mig och vad jag tänker samt tycker. Gränsen blir liksom lösare och konturerna flytande mellan mig och den digitala plattformen. Denna närhet är det som kommer att driva försäljningen samt användandet av iPaden.