torsdag 29 juli 2010

Wikileaks och förtroende

Att Wikileaks har publicerat tio tusentals dokument som rör kriget i Afganistan har väl ingen missat? Det har skrivits mycket om materialet på webben och i vanlig media. Niclas Strandh har på sin blogg Deepedition skrivit ett intressant inlägg om sina tveksamheter av att publicera så mycket ofiltrerat material främst ur en integritetsvinkel. Han är lite orolig att enskilda människor skall kunna identifieras och kanske utsättas för risker. Även om jag inte håller med honom helt så kan verkligen rekommendera inlägget, för som vanligt, är skriver Niclas intressant och tänkeväckande. Inlägget på Niclas blogg är nog ett resultat av att jag och flera andra har haft en diskussion om hans reservationer.

Jag har inte de reservationer som Niclas har för publicering av materialet från Wikileaks och efter en del diskussioner på framförallt Twitter, med den tjänstens alla brister, såsom det är svårt att nyansera sin inlägg när man är begränsad till 140 tecken skriver jag detta inlägg.

Under vår diskussion på Twitter och på Niclas blogg så är det min uppfatttning om att diskussionen kokas ner till förtroende. Jag litar helt enkelt på att Wikileaks och grundaren Julian Assange. Ett förtroende som ökade efter interjvun på TED. Han framstår som en personer som är genuint intresserad av att sanningen skall komma fram och genom den tjänsten han grundade så skyddar han de personer som vill berätta den.

Det som gör just Wikileaks intressant är att den tjänsten håller på att bygga upp ett förtroende hos så många av oss. Nu är ju förtroende för andra personer och organisationer inget nytt. Vi litar ju på folk och organisationer dagligen. Jag läser Niclas Twitter-feed för att jag litar på att hon hittar intressanta nyheter och artiklar. Paradoxalt kanske mitt förtroende för Niclas har ökat i och med att han är en av de få som inte hyllar Wikileaks oreserverat. Men det är inte bara enskilda personer vi litar på utan även på organisationer som t.ex tidningar. Dessa mer etablerade organisationer har haft vårt förtroende i över hundra år. Vi har litat på att de gör det rätta urvalet av nyheter som sedan får sin plats i tidningen.

Nu är Wikileaks en ung organisation och har inte hundra års historia att falla tillbaka på. Det gör att organisationen, enligt mig, är ännu mer sårbar för att göra misstag och förlora vårt förtroende. Om Wikileaks skulle göra några stora tabbar så kommer de snabbt att bli irrelevanta och försvinna. En hundra år gammal dagstidning kan tåla en del förtroendekriser och många av de stora dagstidningarna har ju råkat ut för att publicera tveksamt material. Men den lyxen har inte Wikileaks.

Jag är övertygad om att Julian Assange är medveten om dessa saker och det gör honom nogrannare än många mer etablerade nyhetsorganisationer. Vilket i sin tur innebär att jag litar på Wikileaks ännu mer.

tisdag 20 juli 2010

Väntan dör ut?

När väntade de senaste på någon eller något? När satt du i en bil och bara tittade ute genom vindrutan? Du satt bara och lät dina tankar vandra för det fanns liksom inget annat att göra?

Jag satt i en bil en natt för någon dag sedan när jag skulle hämta upp min fru som varit på en tjejmiddag. Inte satt jag och tittade ut genom vindrutan speciellt länge. Jag behövde ju inte göra det. Jag kunde bara att plocka upp min iPhone och vips hade jag hela världens information ett fingertryck borta.

Jag vet inte ni har lagt märke till att dessa stunder av stillhet som fanns för några år sedan när man bara satt och gjorde inget inte finns längre. Vi kan när som helt var som helst fylla ut tiden med musik, podcasts, twitter-feeds, nyheter osv osv. Vi är ständigt uppkopplad mot en större värld än min egna.

Att kunna vara så uppkopplad alltid överallt är ju fantastiskt egentligen. Bara för några år sedan hade det nästan varit science fiction. Det hade hur som helst varit väldigt dyrt att hämta så mycket information ner till din mobiltelefon.

Det jag funderar på om det är bra att vi ständigt är uppkopplade? Det är ju fantastiskt på ett sätt. Vi får ständigt nya impulser från människor på andra sidan jorden. Vi blir ju en del av något större än oss själva. Våra idéer och andras håller kanske på att flyta ihop till någon form av meta-kunskap som är större än var och en?

Det är kanske så att vi inte behöver den tomma tiden som fanns förr när vi bara satt och tittade ut genom vindrutan? Eller är dessa stunder, som Katarina Jardenberg sa när vi berörde frågan på Facebook, “Men frågan är om väntan är ett sätt att läka?”. Det är kanske så att dessa stunder av drömmande behövs för att vi skall på något sätt landa i denna snabbt föränderliga värld?

Vad tror du?

fredag 16 juli 2010

del tre och helsingborg.se

Det är kul att man får reaktioner och synpunkter på det man skriver. Speciellt roligt är det med att jag får reaktioner på vad jag skriver på denna bloggen. Verica som jobbar med utvecklingen av helsingborg.se har svarat mig på mitt senaste inlägg på denna bloggen.

"Ja, du har helt rätt Mats. En kommunal webbplats ska vara något mer än en presentation av organisationen samt lite e-tjänster.
Hur helsingborg.se ska framtidssäkras blir en fråga att fördjupa sig i till hösten. Men icke att förglömma: på en kommunal webbplats ska medborgare också kunna få snabb service och hjälp med många saker; från att anmäla en trasig p-automat till att få information och hjälp vid allvarligare personliga problem."


Jag håller med er att detta är viktiga funktioner för oss medborgare. Min poäng är att en öppen webb håller på att bli lika viktig. Något jag har har försökt beskriva på denna blogg.

Det pågår ett paradigmskifte på webben justnu som innebär att din webbplats är bara en destination för besökare på webben. Lika viktigt är andra platser. Det man som ägare av innehåll och data får fundera över är om man skall vara med och påverka på alla dessa andra platser där ens varumärke diskuteras.

Hur som helst håller jag med Verica;
"Det blir en spännande höst i år."

tisdag 13 juli 2010

helsingborg.se behöver inte vara en webbplats (del två)!

Jag har på denna blogg några gånger skrivit om det omtag som Helsingborgs Stad tar med sin webbplats. I mitt första inlägg skrev jag om hur helsingborg.se kunde bli något mer än bara en webbplats. Dagens webbplatser håller på att bli plattformar där andra kan bygga vidare på datan som finns i organisationens olika datasystem. Glädjande nog höll Dan med mig i ett inlägg han skrev på sin egen blogg. Dessutom hade projektledaren Sofie Johansson träffat internet gurun Joakim Jardenberg som visst framfört liknande åsikter.

Sofie påpekade på beta bloggen för helsingborg.se att de saker Joakim, Dan och jag föreslår ingår inte i uppdraget som hon har fått från styrgruppen. Sofie skriver vidare på samma ställe att hon tänker föra våra synpunkter vidare till styrgruppen för att starta en intern diskussion.

Jag personligen hade gärna sett att den den diskussionen resulterade i att projektgruppen får ett utökat mandat att jobba med de frågorna som vi utanför projektet har lyft. Jag är nämligen övertygad om att det går inte längre att se en organisations webbsidor som just bara webbsidor där man presenterar information om organisationen samt lite e-tjänster. Alltfler av oss utanför organisationen kommer att ställa krav på att få tag på olika former av data från en stadens system.

Ytterligare en faktor som kommer att öka trycket på en sådan offentlig organisation som Helsingborgs Stad är den nya PSI-lagen som började gälla från månadsskiftet. Syftet med lagen är ju inte mindre än att vi som medborgare skall få mer tillgång till den data som offentliga organisation redan har. Något jag även nyligen har skrivit ett inlägg om.

Jag har skrivit detta inlägg och de andra för att det är inte ofta en sådan stor organisation som Helsingborgs Stad tar ett sådant stor omtag med hela sin webbplats. Då är det inte så dumt att verkligen våga något nytt som att öppna upp sina webbsidor så att de blir den mjukvaruplattform som alltfler medborgare kommer att fråga efter. Nu vet jag, efftersom jag har varit anställd i Helsingborgs Stad, att den processen är tung och kommer att ta tid. Att processen kanske är rent är för tung för dagens projekt att hantera men processen kan starta. Skall man på något sätt framtidssäkra helsingborg.se så måste man förbereda den nya webbplatsen för de krav som jag bland annat skrivit om här.

Jag är dessutom övertygad om att det finns flera av oss som är beredda att hjälpa till i den processen på många olika sätt.

Avslutningsvis, vågar staden ta detta grepp att skapa ett helsingborg.se som en öppen plattform och inte bara som en ny webbplats har man alla chanser att bli en föregångare i Sverige!

onsdag 7 juli 2010

Google Voice och helsingborg.se!

Jag skrev för några inlägg sedan om att Helsingborgs Stad håller på att utveckla en ny version av sin webbplats. Jag har även nyligen skrivit om att Google Voice numera är fritt att använda för de som bor i USA. Man kanske kan tycka att dessa två inlägg inte har mycket med varandra att göra med jag tycker att de har en gemensam nämnare. Att Webben inte längre bara är en samling webbplatser.

Webben håller på att bli en plattform och det innebär att nya tjänster som vi vet väldigt lite om idag kommer att ta sin plats. Dessa nya tjänster kommer dessutom att kopplas ihop. Tänk bara på exemplet med Google Voice och vad denna tjänsten eller liknande kunde göra med en webbplats som helsingborg.se!

Det finns andra tjänster som håller på att bli stora ta t.ex lokaliseringstjänster som FourSquare och GoWalla. Dessa två tjänster handlar om att jag som besökare meddelar var jag och tjänar poäng eller på annat sätt höjer min status bland mina vänner. Foursquare har precis startat ett samarbete med den gigantiska café-kedjan Starbucks. Deras tjänster kommer ju successivt sprida sig och kommer till slut att smälta in med den “vanliga webben”.

Ytterligare ett exempel är Googles Kalkylark. Det är så lätt att se just denna delen av Googles Office-paket på webben som bara en konkurrent till Microsofts Excel men det då missar är att det finns många kopplingar direkt från tjänsten till webbapplikationer. Du kan hämta data direkt till dina celler i ett kalkylark eller köra Google sökningar som två exempel.

Kraven kommer alltså att öka på webbplatser att kunna dela med sig av den information som finns där på ett enkelt sätt. Här kommer dessutom den nya PSI-lagen att öka trycket ännu mer. Lagen handlar lite enkelt om att utöka Offentlighets Principen till de elektroniska medierna.

Alltså tekniken och nya tjänster kommer att öka trycket på sin sida samtidigt som förändrade lagar och medborgare på sin sida även kommer att utöva ett tryck. Många webbplatser och då framförallt offentliga kommer sättas under tryck både från tekniken och alltmer aktiva medborgare att dela med sig av den information som redan finns där. Skall man som ägare av en webbplats på något sätt hänga med tempot så kommer det att krävas att man möter dessa krav på något sätt.

torsdag 1 juli 2010

Den nya offentligenheten

Idag den förste Juli började en ny lag gälla som kommer att få konsekvenser på hur vi ser på offentlig data. Lagen handlar om att vi som medborgare skall få större rätt att få ut den data vi har betalat via skattemedel på ett sätt är den en ny offentlighetsprincip.

Denna nya lag kommer att påverka hur som medborgare ser på myndigheters data. De som först kommer att utnyttja lagen är de mest datakunniga. De som brukar kallas hackers dvs de som hittar sätt att använda data-system på nya och kreativa sätt. Dessa individer kommer att använda denna utökade möjlighet att få data till att skapa nya tjänster som gagnar oss medborgare. De kommer dessutom att tjäna en hacka på vägen.

I förlängningen kommer lagen, hackers och vi lite dataintresserade att kräva tillgång till information som myndigheter kanske inte alltid är beredda på. Myndigheter kommer att tvingas anställa folk som kan hjälpa medborgarna att få ut information de redan har betalat för. Snart inser myndigheter, medborgare och politiker att när man beställer nya IT-system så skall man tänka på denna lag.

Alla dessa krav kan också vara en möjlighet för myndigheter och oss medborgare för en av demokratins viktigaste grundstenar är transparens. Där det finns transparens har nepotism och korruption svårt att få fäste. Där det finns transperens finns alla möjligheter för ett öppet och moget demokratiskt samtal.

Låt oss tillsammans se hur vi på bästa sätt kan fördjupa vår demokrati med hjälp av denna nya lag!