onsdag 21 april 2010

Bloggar och politiker kommer de att förstår varandra?

Jag tycks mig se på många olika ställen på nätet att de flesta politiska partierna verkar satsa på att lära sina aktiva politiker hur man startar bloggar och registrerar sig på Facebook. Man vill som organisation finnas på dess nya plattformar. Jag är emellertid inte alltid övertyga om man vet varför man skall satsa på dess medier. Mycket påminner om hur många företag resonerar: Det skrivs mycket om Facebook, Twitter och bloggar så det gäller att finnas med där.

Risken man tar är att göra samma misstag som företagen före dem. De fokuserade först på hur man handhar dessa nya verktyg. Alltså man lär ut hur de fungerar, hur man lägger upp en blogg eller hur man registrerar sig på Facebook osv. Nu verkar det som sagt att även de politiska partierna kommer att göra samma sak. Risken man tar är att sedan när alla dessa politiker skriver inlägg på sina nya fina bloggar så tror de att dessa fungerar på samma sätt som en insändarsida i lokaltidningen.

Dessa stackars människor kommer snart upptäcka att Facebook och bloggar inte alls fungerar på samma sätt som de gamla bekanta medierna. Dessa nya medier fungerar inte allt som de gamla. Det går inte att trycka ut ett budskap till medborgarna om det inte är intresserade. Gillar målgruppen inte vad som skrivs så i bästa fall ignoreras budskapet. I sämsta fall, för sändaren och i detta fallet är det oftast en fritidspolitiker, så kommer medborgaren att svara dem. Risken är dessutom stor att detta svar inte kommer på en annan blogg utan på politikerns egna nya fina blogg. Här är den första stora skillnaden blogg och en debatt på en insändar-sida i lokaltidningen. Svaret kommer på din egen planhalva och det kommer snabbt. Det går inte längre att sitta i en halv dag och fundera ut ett svar för då har redan debatten spritt sig vidare till platser du aldrig har hört talas om.

Vill nu de politiska partierna verkligen använda dessa nya medier samt lära fritidspolitiker hur man kan använda dessa plattformar så borde man börja i en annan ända. Det första som de borde ta upp är att bloggar, Facebook, Twitter osv INTE fungerar som de "gamla medierna". Dessa medier är inte massmedier där man som en sändare kan basunera ut ett budskap till många. En blogg fungerar inte som en insändarsida, där en redaktion går igenom inläggen och sållar dem allteftersom. På en blogg kommer allt liksom på en gång och alla har en åsikt och många av oss utrycker den dessutom.

Facebook och bloggar är alltså redskap för diskussioner med medborgarna. Innan man lär sig själva handhavandet så borde man börja med att läsa ett antal bloggar och följa diskussioner för att förstå hur vi som använder dem fungerar. Vill man som politiker kommunicera med sina medborgare så gäller det alltså att först förstå språket och de värderingar som existerar på här innan man börjar framföra sin egen. Risken man tar annars är att totalt misslyckas med att nå ut med sitt budskap samt inte minst få sina presumtiva väljare emot sig.

Att man som nybörjare kommer att göra misstag är väl självklart? Lika självklart som att varje barn som lär sig gå kommer att ramla. Här borde de politiska partierna använda människor med mer erfarenhet som mentorer. Personer som kan gå in och ge råd på hur man skall bemöta ett hätskt inlägg eller styra upp en diskussion som har gått överstyr. För i varje konflikt på nätet, på varje diskussion som har gått överstyr så finns det även en möjlighet att lära sig något. För det är just det som kanske är kärnan i dessa nya plattformar; att man ständigt måste lära sig och vara beredd att ändra sitt sätt att kommunicera.

Det är kanske det sista som blir den stora utmaningen när så många politiker och politiska partiet börjar använda dessa nya medier; att lära sig lyssna på väljarna och att föra en diskussion med dem. ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar