torsdag 2 december 2010

Helsingborgs stad har lanserats sina nya webb.

Jag har förut i denna blogg skrivit om Helsingborgs Stad och det arbete man har gjort för att plocka fram en ny webb. Jag har varit kritisk till att man "bara" har byggt en webb och inte öppnat upp den så att medborgarna kan använda all den data som en kommun har. En trend som blir alltmer viktigare i det offentliga livet. Enligt min mening hade Helsingborgs stad en gyllene möjlighet att verkligen ta ledningen bland kommuner i Sverige men man valde att inte ta den.

Nu har den nya webben lanserats och man har enligt min mening begått några dödssynder. En av de största är att man inte har behållit de gamla adresserna till sidorna. Inte ens kör redirect vad jag kan se. Det innebär att tusentals människor som söker efter information inte kommer att hitta den av det enkla skälet att Google har den gamla versionen av adressen. Dessutom riskerar man att tappa mängder av in-länkar till sina sidor. Länkar som intresserade besökare har lagt upp på sina sidor. Det gör att många av stadens sidor riskerar att försvinna från Googles sök-sidor. Staden riskerar alltså att någon annan kommer högst upp när man söker på något sådant enkelt som Helsingborg och skola.

Nu kommer som sagt massor av besökare att inte hitta sin information utan kommer att landa på en sida som berättar att sidan inte finns längre eller att adressen är inkorrekt. Det verkar som om denna sidan, som säkert kommer vara en av stadens mest besökta sidor ett tag, är en standard sida som Epi-server levererar. Här begås nästa dödssynd; om nu denna sidan kommer att vara så välbesökt varför har man inte brytt sig om att ändra på den? Sidan kunde ju innehålla information om att man har lanserat en ny webbplats och det är därför man som besökare inte når den förväntande sidan?

Slutligen undrar jag var möjligheterna för interaktion finns. När vi spenderar allt mer av vår tid på sociala webbplatser som Facebook och Twitter, Tycker jag det är oehört märkligt att lansera en webbplats utan några av deras funktioner. Det är ju trotsallt så att besökare spenderar mer tid på facebook än på helsignborg.se. ;)

torsdag 25 november 2010

iPad satsningar kanske blir en succé?

Det skrivs mycket nu mycket om Apples iPad och de satsningar som många medieföretag gör på plattformen. Det går ju inte många timmar innan något nytt medieföretag skall lansera en App för sin tidning.

Det är många som är skeptiska till alla dessa satsningar. En av dem som verkar har funderat mest är den alltid digitalt närvarande Joakimm Jardenberg som har gjort ett inlägg på sin blogg "For the record: om iPad i Sverige". I inlägget konstaterar han själv att användandet har gått ner för hans egen del och därför ställer han sig tveksam till de prognoser som t.ex DN räknar med.

När jag läser kritik mot de olika mediebolagens satsningar på Appar till iPaden så tycker jag de missar några faktorer som kan vara viktiga att fundera över. Den första är att än så länge har ju iPaden faktiskt inte ens lanserats i Sverige. Användarna i Sverige är ju med Jardenbergs egna ord teknikälskare. De som alltid köper nya prylar för att de har ett intresse samt inte minst har råd. Knappast en representativ grupp eller hur? När väl iPaden lanseras i Sverige kommer med all säkerhet helt andra grupper att köpa den och dessa människor kommer att använda den på ett helt annat sätt än dagens mer teknikmogna gör.

Apropå tekniken så är ju dagens iPad bara första versionen av en helt ny plattform. Det ryktas ju redan om en version två som bör lanseras senast nästa sommar. Generation två eller tre av iPaden kommer antagligen att vara så mycket mer spännande och ha många fler funktioner än dagens. Jämför bara dagens version fyra av iPhone med den första. Det är ju en gigantisk skillnad. Inte minst i mjukvaran.

Hur som helst dessa nya grupper av användare som kommer att köpa iPad när den lanseras i Sverige kan komma vilja ha material och media på ett enklare sätt än dagens användare. De är inte så intresserade och framförallt inte alls så kunniga som dagens teknikälskare. En App med hela tidningens innehåll, tydligt strukturerat på ett snyggt sätt kan ju vara något de är beredda att betala för av ren bekvämlighet.

Ytterligare en faktor som man aldrig skall underskatta är själva presentationen av innehållet. Det är ju trotsallt så att layout och design är folk beredda att betala för. Apple själva har ju lyckats ta ut en snygghets- och användar-premie under många år. Varför skulle inte folk vara beredda att betala en liknande premie för media oxå? Titta bara på följande skärmdumpar på Sköna hems nya App.

Det jag menar är att det är för tidigt att räkna ut satsningar som många medieföretag gör på Ipad som en plattform. Det kan faktiskt vara så att Appar för iPaden blir en succé. Det kan vara många teknikovana som uppskattar enkelheten och tryggheten att hitta hela sin tidning på ett ställe är beredde att betala en slant för det. Sedan tror jag inte heller att Apparna ensamt kommer att "rädda" medieföretagen men de kan komma att bli en betydande intäktskälla. Apparna kan komma att bli det vanligaste sättet att för många att konsumera sin digitala dagstidning.

torsdag 28 oktober 2010

Politikerna måste bli bättre på Internet!

Jag har precis efter ett tips från Joakim Jardenberg sett en video på Youtube där den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström talar om sin syn på internet eller Internet - möjligheter och hot. Det är alltså den högst ansvariga på EU-kommissionen som gör en presentation av kommissionens regler kommer att se ut. När jag ser filmen och hennes tal så tycker jag personligen det är lite beklämmande. Hon visar på alltför många sätt en skrämmande okunskap på hur Internet tekniskt sätt är uppbyggt och kanske de mest skrämmande en oförståelse för de värderingar som styr oss som lever på nätet.

Nu är hon tyvärr inte ensam bland ledande beslutsfattare och politiker att vara så dåligt pålästa men som det inte vore nog. Har den brist på på kunskap gjort att många av dem okritiskt lyssnat på den existerande media-industrin och alla dess olika representanter. En industri som driver sin agenda och ser stora delar av Internet som ett hot mot existerande affärsmodeller. Denna intressent har ju väldigt lite intresse av att se frågan ur ett medborgarperspektiv.

Frågan jag ställer mig är; varför söker inte våra beslutshavare och politiker svar från oss som lever på nätet? Vi som inte har några affärsmodeller eller en stor industri att försvara? Det är ju trotsallt hundratusentals av sådana som oss som har valt många av dem till ledande poster i det offentliga Sverige. Det är ju våra intressen de skall bevaka.

Är det kanske så att det är fel på oss? Pratar vi konstigt och obegripligt? Om det är så får vi väl skärpa oss och bli mer tillgängliga. Många av kanske rent av skall söka kontakt med beslutshavare och politiker på alla nivåer? Många av dem finns ju på Facebook, Twitter och har egna blogger.

Ni politiker och beslutshavare skall veta att vi gärna ställer upp och berättar vår syn på Internet och hur denna digitala plattform fungerar. Ännu viktigare; vi berättar gärna hur vi ser på Internet, vilka värderingar som styra många av oss och inte minst vi delar gärna med oss idéer på det bästa sättet att stifta lagar inom området.

Min uppmaning till er beslutsfattare och politiker på alla nivåer ta gärna kontakt med mig och andra som mig! Vi finns överallt. Vi är ju era väljare. Ni känner säkert till någon i er omgivning eller så hjälper jag gärna till! Ni skall veta att vi blir alltfler och många av oss känner att ni är på fel väg. Att ni inte riktigt förstår vad som händer. Men vi ställer gärna upp och besvarar alla era frågor.

Hjälps vi bara åt så kommer vi tillsammans att skapa ett öppet och produktivt Internet som vi alla medborgare i detta landet har nytta av! Så det är bara att sätta igång!

söndag 24 oktober 2010

Den sociala sökmaskinen ersätter den digitala

Länge nu har Google varit kungen på sök. De har haft en förkrossande ställning på hur vi hittar material på nätet. Hela Googles sökmaskin är en fantastisk ingenjörsbragd. Allt sköts av automatiska algoritmer på Googles massiva datacenter. Visserligen är det människor som har uppfunnit och förfinat dessa allsmäktiga matematiska formler men sedan tar datorerna över.

Nu börjar andra tjänster sakta men säkert växa fram och kanske rent av hota denna sökgigant. Alltmer av trafiken till olika tjänster på Internet kommer inte längre från Google utan från andra tjänster som Facebook och Twitter.

Istället för att som förut göra en sökning på Google så vänder sig folk till sina sociala nätverk som Facebook, Twitter, LinkedIn. Google står givetvis inte bara och tittar på medan detta händer. De verkar försöka möta dessa social tjänster på olika sätt. Ett sådant lanserades i veckan Google sociala sök på sin nyhetssida. Den nya funktionen på nyhetssöksidan innebär att du kan se vilka nyheter som dina vänner delar med sig av direkt i nyhetssöket. Denna nya funktion kan ses som en fortsättning på deras test med socialt sök på den ordinarie söksidan. I den engelsk språkliga versionen har man sedan snart ett år sedan kunna se vad ens vänner har gjort för sökningar på Google.

Det är inte bara på själva internet-sök som Google utmanas. Googles kassako Google Adwords är får konkurrens. Detta maskinella sätt att lägga ut annonser på deras söksidor samt anslutna webbplatser får konkurrens av mänskliga nätverk som annonsnätverket The Deck. Nätverket The Deck skötts av människor och har inte betalning via klick som Google har utan tar betalt över en viss tidsrymd. Redan idag visar denna nya tjänst över 100 miljoner annonser i månaden.

Det vi ser är alltså att i denna värld av nästan oändlig information går det inte längre att lita på våra maskinella resurser. Hur stora och smarta den än är. Det verkar som om alltfler av oss inte känner längre att maskiner kan leverera den information vi söker utan vi hittar den mycket lättare och bättre tillsammans med våra vänner.

torsdag 14 oktober 2010

It´s about advertising stupid!

Den stora nyheten om Google de senaste dagarna är att det har bilar som kör sig själv. Detta experiment skall ha hållit på i minst i nio månader. Bilarna skall ha kört 160 000 miles och av dem 1 000 miles utan mänsklig inblandning. Allt på vanlig och allmän väg bland andra mer vanliga bilar. Google har lyckats med någon som, vad jag vet, ingen annan har lyckats med. Det är inget mindre än en ingenjörteknisk bragd av stora mått.

Frågan många av oss ställer sig varför gör Google detta? Handlar inte deras affärsmodell om att sälja annonser på nätet? Jag vill hävda att detta experiment handlar om just att öka intäkter för Google. Företaget opererar enligt den väldigt enkla devisen; allt som är bra för Internet är bra för Google. Ju, mer tid vi som vanliga användare finns på Internet desto mer vet Google om oss och desto bättre riktade annonser kan de visa oss. Annonser som är de tjänar pengar på.

En bil som kör sig själv frigör en massa tid för oss. Tid som vi annars hade varit upptagna med själva körandet. Om vi inte kör bilen kommer vi kanske istället att surfa på nätet och vem tjänar mest på det? Dessutom med en djupare kartläggning av miljön runt oss och med en mer förståelse av hur vi kör upplevs Googles egna GPS-system inbyggda i deras operativ-system Android som ett bättre alternativ än konkurrenternas. Tänk om GPS-systemet inte bara säger nästa vänster utan även varnar för att kurvan är lite tvär? När vi nu ändå använder Googles GPS så kan den ju hjälpa oss att hitta till närmaste pizzeria eller hur?

Skall man riktigt dra ut svängarna så vore det inte fräckt att be bilen köra till närmaste pizzeria och den gör det! Vem kommer att sälja annonsen från pizzerian tror ni?

onsdag 29 september 2010

E-böcker nästa version!

Det spås av många analytiker att 2011 kommer att vara läsplattans år. Det är då som Apples iPad och konkurrenter främsta baserade på Googles operativ-system Android skall slå igenom. Det är nog många bokförlag som både hoppas och fruktar att även E-böcker kommer att få sitt genomslag som ett konsekvens av läsplattans genomslag.

Frågan är väl hur stort intresset är bland oss konsumenter. Visserligen tror jag många studenter och elever hade älskat att ha sin stora hög av kurslitteratur i ett mer behändigt format. Men när det gäller oss andra så handlar det nog mer till slut om en prisfråga. Visst det är praktiskt att alltid ha boken med sig i sin iPhone. Men e-böcker som jag har köpt och läst erbjuder inte något större mervärde än pappersvarianten och skärmen är i minsta laget för att läsa en längre bok. Mitt främsta skäl till köpen har faktiskt varit att e-böckerna har varit billigare än pappersvarianterna.

Många av e-böckerna av idag ger som sagt inte mer än pappersvarianten. Förlagen verkar göra samma misstag som del flesta företag gör när ny teknik lanseras. Man byter medium men använder inte det nya mediets möjligheter. Genom historien har vi sett detta upprepas igen och igen. När TV:n lanserades så filmade man av teaterpjäser och då menar jag bokstavligen. Man satte upp en kamera på ett ställe och filmade en teaterpjäs. Det tog ett tag innan man insåg det nya mediets möjligheter att flytta kameran samt man klippa filmen för att öka dramatiken.

Dagens e-böcker är, enligt min mening, inte annat än teaterpjäser som har filmats. Förlagen har tagit existerande pappersböcker och lagt upp dem på en digital plattform. Nästa version av e-böcker måste utnyttja den digitala plattformen på ett helt annat sätt. Inte i första hand på det sättet som man redan har försökt sig på förut. Vi minns väl alla de multimediala versioner med olika möjligheter till att välja hur berättelsen skall utveckla sig som vi såg på nittiotalet. Samtliga försök floppade. Främsta skälet var nog att när vi köper en bok så förväntar vi oss en genomtänkt och intressant historia. Inte en annan form av ett data-spel.

Nästa version av e-böckers främsta nya version är att de kommer vara en del av sociala medier. E-böckerna kommer på ett sätt att vara den nya typen av bokklubbar. Skillnaden mot dagens är att diskussionen mellan medlemmarna i bokklubben inte sker efter att alla har lästa ut boken. Den sker istället under tiden man läser boken. Det kan rent av vara så att vi skapar virtuella bokklubbar på Facebook där vi som läsare tillsammans delar läsupplevelsen och där författaren är med!

Det finns enligt min mening ett väldigt enkelt skäl varför utvecklingen kommer att ta den vägen. Vi ser ju redan hur villiga vi som användare av Facebook är att dela med sig av information. Varför skall denna vilja sluta vid just ett medium som böcker?

söndag 12 september 2010

Musik har fel pris

Det behöver inte upprepas om att musikindustrin har gått igenom en fullkomlig revolution de senaste tio åren. Nu är så jag gammal att jag minns när det inte ens fanns en radiokanal som bara spelade musik. När det enda sättet att få ny musik var att köpa en LP-skiva eller kopiera kassett-band som man lånat från en kompis.

Musik när jag växte upp var alltså en bristvara och var följaktligen prissatt enligt det. Vi hade ju ingen annanstans att få tag i musiken. Skulle vi inte köpa musiken så var det bara att kopiera kompisens LP-skiva eller kassettband. Ett alternativ som successivt försämrade ljudkvaliten.

En revolution senare så har vi ett flertal radiokanaler som bara spelar musik dygnet runt. Men den största förändringen är ju Internet med musikaffärer som har miljontals-titlar eller som har strömmande tjänster som Spotify. Musik är inte längre en bristvara utan det finns överallt och alltid.

Denna stora förändring verkar inte alltid ha sjunkit in hos aktörerna inom branschen. Artisten Magnus Uggla klagade för ett tag sedan på den dåliga ersättningen han fick från Spotify. Men Spotify kan ju inte jämföras med en skivaffär eller ens en radiostation. Det är ett nytt medium i denna värld av överflöd.

Ingen artist eller musikförlag skall tro att man kan tjäna några stora pengar med hjälp av Spotify eller Youtube. Dessa två kanaler är ju bara marknadsföringsinstrument. De skall bara väcka intresse och förhoppningsvis få oss lyssnare till andra kanaler där intäkten finns. Även dessa andra kanaler som iTunes Music Store skall ses i ljuset av en värld med överflöd. Det går alltså inte länge att sätta ett pris som baserades på en värld av knapphet.

Den revolution som musik industrin har gått igenom kommer samtliga stora industrier och organisationer även att få känna på. Skall man som organisation och företag överleva i denna värld av överflöd gäller de att gå från en prissättning baserad på knapphet till en baserad på att ens produkter finns överallt och alltid. Lyckas man inte med det så kommer man snabbt att bli utkonkurrerad och irrelevant.

torsdag 26 augusti 2010

Få funktioner är bra!

I mitt förra inlägg på denna bloggen skrev jag om riskerna för ett Android backlash. jag såg flera skäl och ett av dem var komplexiteten i gränssnittet. Det fanns många val, på många olika ställen och inte minst på olika sätt i Android. Som om det inte var nog lägger varje tillverkare på sin egen variant med ett eget utseende och förvirrar användaren ännu mer.

Jämför man med Androids största konkurrent Apples iPhone så är valen mycket mer begränsade och de ser likadana ut överallt. Visserligen tillverkar Apple samtliga enheter men ingen mobiltelefonoperatör får gå in och påverka utseende på operativet. De får heller inte lägga in egna program. Hela enheten styrs från Apple. Det var just denna totala kontroll från Apple gentemot mobiltelefon operatören som var revolutionerande. Ingen annan tillverkare hade lyckats med det. Det innebär att varje iPhone såg likadan ut oavsett land eller mobiltelefonoperatör.

När iPhonen lanserades så klagade många skribenter och andra teknikintresserade att det inte fanns alla de finesser som de vara vana vid och som många av konkurrenterna hade. Många av dessa skribenter dödförklarade produkten just för bristen på funktioner. Vi vet nu att iPhone har blivit en succé trots bristen på alla de finesser som många tyckte måste finnas. Men det kanske är just bristen på finesser som är den största framgångsfaktor?

När jag började använda min första iPhone som uppfattade jag inte att jag saknade en massa saker trots telefonen inte hade alla de funktioner som telefon före. Det som slog mig istället var att jag använde samtliga de funktioner som fanns i Iphone. Finesser jag aldrig använt på mina tidigare telefoner trots de fanns där. Skälet är så enkelt att det var för komplicerat att använda dem på mina tidigare telefoner så jag orkade inte helt enkelt. Men på min nya iPhone emellertid var det mycket enklare så där använde jag dem, allihop!

Att just renodla och plocka bort funktioner som inte alltid behövs är nog Apples och Steve Jobs hemlighet. Under utvecklingsprocessen renodlas form och funktion så att det flyter perfekt. De funktioner som levereras med produkten är de som man har lyckats med och absolut behövs. Det är inte förrän i nästa version och nästa igen de lägger till funktioner som de tekniskt intresserade tycker behövs.

De har alltså förstått att vi som konsumenter inte alltid vill ha en massa funktioner som bara förvirrar oss. Vi vill istället ha en produkt som löser ett begränsat antal uppgifter på ett tydligt och enkelt sätt. Detta enkla faktum är något som konkurrenterna ännu inte verkar ha insett och följaktligen kommer att fortsätta lägga ett steg efter.

lördag 21 augusti 2010

Android backlash?

Det rör sig på telefonmarknaden. Det märket man inte minst att man allt oftare ser frågan om man skall välja en Android telefon från t.ex HTC eller en iPhone. Frågan är speciellt intressant med tanke på att inget av systemen fanns för fem år sedan. Speciellt Android växer explosionsartat och verkar ha gått om iPhone i antal levererade telefoner den senaste månaden.

Men innan man funderar på vilket av de två systemen man skall välja bör man ställa sig frågan hur man tänkt använda sin nya mobil. Skall man bara ringa och skicka SMS så är nog ingen av dem rätt för en. Då finns det mycket billigare telefoner. Tänker man däremot skriva mejl, surfa, uppdatera sin Facebook osv så står nog valet mellan Android och iPhone.

Android framställs av många som det "öppna systemet" och Apple iPhone som det slutna kontrollerade. Det man kanske glömmer att även om Android är ett öppet operativ som vem som helst kan förändra och förbättra så sitter det i mobiltelefoner som skall användas på mobilnät. Det innebär att telefonoperatörerna kan istället för Apple sätta sina begränsningar. Det senaste exemplet är att Verizon i USA tillåter inte att Skype körs via Wifi utan programmet kan bara köras via 3G. Antagligen vill känna pengar på datatrafiken.

Det blir allt svårare att tala som om Android är ETT operativsystem för varje tillverkare av telefonerna lägger på sin egen variant med olika utseende. Som om det inte vore nog börjar även operatörerna att installera sin egna program. Alltså inte nog med att de olika tillverkarna har sin egna version utan även varje operatör! Dessa extra program som kunden inte har bett om kan inte alltid avinstalleras.

Det senaste innebär att det redan lite röriga gränssnittet bli alltmer olikt och svårare för vanliga användare att förstå. Detta är ju i motsats mot Apples iPhone som ser likadant oavsett operatör. Olikheterna slutar inte ens där utan många av tillverkarna levererar olika versioner av Android. Vissa över en ett år gammal version trots telefonen är ny och för att göra saken ännu värre så går det inte alltid att uppdatera till den senaste versionen.

Android har sin egen Android Market där man kan ladda ner program. I sann open source anda så kan vem som helst lägga upp program. Det har inneburit att kvaliten på en del av programmen är låg eftersom ingen testar programmen. En del av dem kan göra en telefon mer eller mindre obrukbar. Det har till och med gått så illa att det har funnits program som i hemlighet har skickat dyra SMS till en tjänst i Ryssland och tömt kunders konton.

Googles Android ser trots detta ut som om det kommer att vara ett av de dominerande aktörerna på smartphone marknaden. Vissa gör jämförelsen med PC:n barndom då Apple först hade över hälften av marknaden för att sedan bli överkörda av Microsofts Windows. Nu behöver det inte bli så utan det kan lika gärna bli som på spelkonsol-marknaden där vi har tre mer eller mindre jämnstora aktörer.

Frågan jag ställer mig däremot är om den vanlige användaren kommer att ifrågasätta varför man
inte har alla finesser som en kompis har trots att ens mobil är ny, eller att man inte kan köra de fräckaste programmen för att man inte har den senaste versionen eller att man med en ny telefon inte kan uppdatera till en senare version? Kan det komma en revolt och isåfall hur hanterar tillverkarna det?

torsdag 29 juli 2010

Wikileaks och förtroende

Att Wikileaks har publicerat tio tusentals dokument som rör kriget i Afganistan har väl ingen missat? Det har skrivits mycket om materialet på webben och i vanlig media. Niclas Strandh har på sin blogg Deepedition skrivit ett intressant inlägg om sina tveksamheter av att publicera så mycket ofiltrerat material främst ur en integritetsvinkel. Han är lite orolig att enskilda människor skall kunna identifieras och kanske utsättas för risker. Även om jag inte håller med honom helt så kan verkligen rekommendera inlägget, för som vanligt, är skriver Niclas intressant och tänkeväckande. Inlägget på Niclas blogg är nog ett resultat av att jag och flera andra har haft en diskussion om hans reservationer.

Jag har inte de reservationer som Niclas har för publicering av materialet från Wikileaks och efter en del diskussioner på framförallt Twitter, med den tjänstens alla brister, såsom det är svårt att nyansera sin inlägg när man är begränsad till 140 tecken skriver jag detta inlägg.

Under vår diskussion på Twitter och på Niclas blogg så är det min uppfatttning om att diskussionen kokas ner till förtroende. Jag litar helt enkelt på att Wikileaks och grundaren Julian Assange. Ett förtroende som ökade efter interjvun på TED. Han framstår som en personer som är genuint intresserad av att sanningen skall komma fram och genom den tjänsten han grundade så skyddar han de personer som vill berätta den.

Det som gör just Wikileaks intressant är att den tjänsten håller på att bygga upp ett förtroende hos så många av oss. Nu är ju förtroende för andra personer och organisationer inget nytt. Vi litar ju på folk och organisationer dagligen. Jag läser Niclas Twitter-feed för att jag litar på att hon hittar intressanta nyheter och artiklar. Paradoxalt kanske mitt förtroende för Niclas har ökat i och med att han är en av de få som inte hyllar Wikileaks oreserverat. Men det är inte bara enskilda personer vi litar på utan även på organisationer som t.ex tidningar. Dessa mer etablerade organisationer har haft vårt förtroende i över hundra år. Vi har litat på att de gör det rätta urvalet av nyheter som sedan får sin plats i tidningen.

Nu är Wikileaks en ung organisation och har inte hundra års historia att falla tillbaka på. Det gör att organisationen, enligt mig, är ännu mer sårbar för att göra misstag och förlora vårt förtroende. Om Wikileaks skulle göra några stora tabbar så kommer de snabbt att bli irrelevanta och försvinna. En hundra år gammal dagstidning kan tåla en del förtroendekriser och många av de stora dagstidningarna har ju råkat ut för att publicera tveksamt material. Men den lyxen har inte Wikileaks.

Jag är övertygad om att Julian Assange är medveten om dessa saker och det gör honom nogrannare än många mer etablerade nyhetsorganisationer. Vilket i sin tur innebär att jag litar på Wikileaks ännu mer.

tisdag 20 juli 2010

Väntan dör ut?

När väntade de senaste på någon eller något? När satt du i en bil och bara tittade ute genom vindrutan? Du satt bara och lät dina tankar vandra för det fanns liksom inget annat att göra?

Jag satt i en bil en natt för någon dag sedan när jag skulle hämta upp min fru som varit på en tjejmiddag. Inte satt jag och tittade ut genom vindrutan speciellt länge. Jag behövde ju inte göra det. Jag kunde bara att plocka upp min iPhone och vips hade jag hela världens information ett fingertryck borta.

Jag vet inte ni har lagt märke till att dessa stunder av stillhet som fanns för några år sedan när man bara satt och gjorde inget inte finns längre. Vi kan när som helt var som helst fylla ut tiden med musik, podcasts, twitter-feeds, nyheter osv osv. Vi är ständigt uppkopplad mot en större värld än min egna.

Att kunna vara så uppkopplad alltid överallt är ju fantastiskt egentligen. Bara för några år sedan hade det nästan varit science fiction. Det hade hur som helst varit väldigt dyrt att hämta så mycket information ner till din mobiltelefon.

Det jag funderar på om det är bra att vi ständigt är uppkopplade? Det är ju fantastiskt på ett sätt. Vi får ständigt nya impulser från människor på andra sidan jorden. Vi blir ju en del av något större än oss själva. Våra idéer och andras håller kanske på att flyta ihop till någon form av meta-kunskap som är större än var och en?

Det är kanske så att vi inte behöver den tomma tiden som fanns förr när vi bara satt och tittade ut genom vindrutan? Eller är dessa stunder, som Katarina Jardenberg sa när vi berörde frågan på Facebook, “Men frågan är om väntan är ett sätt att läka?”. Det är kanske så att dessa stunder av drömmande behövs för att vi skall på något sätt landa i denna snabbt föränderliga värld?

Vad tror du?

fredag 16 juli 2010

del tre och helsingborg.se

Det är kul att man får reaktioner och synpunkter på det man skriver. Speciellt roligt är det med att jag får reaktioner på vad jag skriver på denna bloggen. Verica som jobbar med utvecklingen av helsingborg.se har svarat mig på mitt senaste inlägg på denna bloggen.

"Ja, du har helt rätt Mats. En kommunal webbplats ska vara något mer än en presentation av organisationen samt lite e-tjänster.
Hur helsingborg.se ska framtidssäkras blir en fråga att fördjupa sig i till hösten. Men icke att förglömma: på en kommunal webbplats ska medborgare också kunna få snabb service och hjälp med många saker; från att anmäla en trasig p-automat till att få information och hjälp vid allvarligare personliga problem."


Jag håller med er att detta är viktiga funktioner för oss medborgare. Min poäng är att en öppen webb håller på att bli lika viktig. Något jag har har försökt beskriva på denna blogg.

Det pågår ett paradigmskifte på webben justnu som innebär att din webbplats är bara en destination för besökare på webben. Lika viktigt är andra platser. Det man som ägare av innehåll och data får fundera över är om man skall vara med och påverka på alla dessa andra platser där ens varumärke diskuteras.

Hur som helst håller jag med Verica;
"Det blir en spännande höst i år."

tisdag 13 juli 2010

helsingborg.se behöver inte vara en webbplats (del två)!

Jag har på denna blogg några gånger skrivit om det omtag som Helsingborgs Stad tar med sin webbplats. I mitt första inlägg skrev jag om hur helsingborg.se kunde bli något mer än bara en webbplats. Dagens webbplatser håller på att bli plattformar där andra kan bygga vidare på datan som finns i organisationens olika datasystem. Glädjande nog höll Dan med mig i ett inlägg han skrev på sin egen blogg. Dessutom hade projektledaren Sofie Johansson träffat internet gurun Joakim Jardenberg som visst framfört liknande åsikter.

Sofie påpekade på beta bloggen för helsingborg.se att de saker Joakim, Dan och jag föreslår ingår inte i uppdraget som hon har fått från styrgruppen. Sofie skriver vidare på samma ställe att hon tänker föra våra synpunkter vidare till styrgruppen för att starta en intern diskussion.

Jag personligen hade gärna sett att den den diskussionen resulterade i att projektgruppen får ett utökat mandat att jobba med de frågorna som vi utanför projektet har lyft. Jag är nämligen övertygad om att det går inte längre att se en organisations webbsidor som just bara webbsidor där man presenterar information om organisationen samt lite e-tjänster. Alltfler av oss utanför organisationen kommer att ställa krav på att få tag på olika former av data från en stadens system.

Ytterligare en faktor som kommer att öka trycket på en sådan offentlig organisation som Helsingborgs Stad är den nya PSI-lagen som började gälla från månadsskiftet. Syftet med lagen är ju inte mindre än att vi som medborgare skall få mer tillgång till den data som offentliga organisation redan har. Något jag även nyligen har skrivit ett inlägg om.

Jag har skrivit detta inlägg och de andra för att det är inte ofta en sådan stor organisation som Helsingborgs Stad tar ett sådant stor omtag med hela sin webbplats. Då är det inte så dumt att verkligen våga något nytt som att öppna upp sina webbsidor så att de blir den mjukvaruplattform som alltfler medborgare kommer att fråga efter. Nu vet jag, efftersom jag har varit anställd i Helsingborgs Stad, att den processen är tung och kommer att ta tid. Att processen kanske är rent är för tung för dagens projekt att hantera men processen kan starta. Skall man på något sätt framtidssäkra helsingborg.se så måste man förbereda den nya webbplatsen för de krav som jag bland annat skrivit om här.

Jag är dessutom övertygad om att det finns flera av oss som är beredda att hjälpa till i den processen på många olika sätt.

Avslutningsvis, vågar staden ta detta grepp att skapa ett helsingborg.se som en öppen plattform och inte bara som en ny webbplats har man alla chanser att bli en föregångare i Sverige!

onsdag 7 juli 2010

Google Voice och helsingborg.se!

Jag skrev för några inlägg sedan om att Helsingborgs Stad håller på att utveckla en ny version av sin webbplats. Jag har även nyligen skrivit om att Google Voice numera är fritt att använda för de som bor i USA. Man kanske kan tycka att dessa två inlägg inte har mycket med varandra att göra med jag tycker att de har en gemensam nämnare. Att Webben inte längre bara är en samling webbplatser.

Webben håller på att bli en plattform och det innebär att nya tjänster som vi vet väldigt lite om idag kommer att ta sin plats. Dessa nya tjänster kommer dessutom att kopplas ihop. Tänk bara på exemplet med Google Voice och vad denna tjänsten eller liknande kunde göra med en webbplats som helsingborg.se!

Det finns andra tjänster som håller på att bli stora ta t.ex lokaliseringstjänster som FourSquare och GoWalla. Dessa två tjänster handlar om att jag som besökare meddelar var jag och tjänar poäng eller på annat sätt höjer min status bland mina vänner. Foursquare har precis startat ett samarbete med den gigantiska café-kedjan Starbucks. Deras tjänster kommer ju successivt sprida sig och kommer till slut att smälta in med den “vanliga webben”.

Ytterligare ett exempel är Googles Kalkylark. Det är så lätt att se just denna delen av Googles Office-paket på webben som bara en konkurrent till Microsofts Excel men det då missar är att det finns många kopplingar direkt från tjänsten till webbapplikationer. Du kan hämta data direkt till dina celler i ett kalkylark eller köra Google sökningar som två exempel.

Kraven kommer alltså att öka på webbplatser att kunna dela med sig av den information som finns där på ett enkelt sätt. Här kommer dessutom den nya PSI-lagen att öka trycket ännu mer. Lagen handlar lite enkelt om att utöka Offentlighets Principen till de elektroniska medierna.

Alltså tekniken och nya tjänster kommer att öka trycket på sin sida samtidigt som förändrade lagar och medborgare på sin sida även kommer att utöva ett tryck. Många webbplatser och då framförallt offentliga kommer sättas under tryck både från tekniken och alltmer aktiva medborgare att dela med sig av den information som redan finns där. Skall man som ägare av en webbplats på något sätt hänga med tempot så kommer det att krävas att man möter dessa krav på något sätt.

torsdag 1 juli 2010

Den nya offentligenheten

Idag den förste Juli började en ny lag gälla som kommer att få konsekvenser på hur vi ser på offentlig data. Lagen handlar om att vi som medborgare skall få större rätt att få ut den data vi har betalat via skattemedel på ett sätt är den en ny offentlighetsprincip.

Denna nya lag kommer att påverka hur som medborgare ser på myndigheters data. De som först kommer att utnyttja lagen är de mest datakunniga. De som brukar kallas hackers dvs de som hittar sätt att använda data-system på nya och kreativa sätt. Dessa individer kommer att använda denna utökade möjlighet att få data till att skapa nya tjänster som gagnar oss medborgare. De kommer dessutom att tjäna en hacka på vägen.

I förlängningen kommer lagen, hackers och vi lite dataintresserade att kräva tillgång till information som myndigheter kanske inte alltid är beredda på. Myndigheter kommer att tvingas anställa folk som kan hjälpa medborgarna att få ut information de redan har betalat för. Snart inser myndigheter, medborgare och politiker att när man beställer nya IT-system så skall man tänka på denna lag.

Alla dessa krav kan också vara en möjlighet för myndigheter och oss medborgare för en av demokratins viktigaste grundstenar är transparens. Där det finns transparens har nepotism och korruption svårt att få fäste. Där det finns transperens finns alla möjligheter för ett öppet och moget demokratiskt samtal.

Låt oss tillsammans se hur vi på bästa sätt kan fördjupa vår demokrati med hjälp av denna nya lag!

tisdag 29 juni 2010

Googgle Voice mer outsourcing

Google har cirka 250 olika tjänster. Många av dem finns inte i Sverige av olika skäl. Ett av dem är Google voice. Tanken med tjänsten att vi som vanliga individer skall kunna ha ett telefonnummer för samtliga av våra telefoner. Det är ju knappast så att vi numera bara har en telefon. Med Google Voice får du ett telefonnummer i molnet. Ett telefonnnummer som du alltid kan ha med dig oavsett vilken mobil du har eller vilket hemnummer du har. Men tjänsten kan mer du har även möjlighet att ha olika röstmeddelanden beroende på vilka som ringer. Ringer din sambo eller fru så kopplas alltid samtalet fram. Ringer någon du inte vet vem det är kan röstmeddelandet gå in direkt utan att det ringer på någon av dina telefoner. Du kan ha konferens samtal osv osv. Tjänsten är som ni antagligen rätt avancerad.

Nu har Google släppt tjänsten för alla personer i USA. Vi som bor utanför får får nog vänta ett tag till. Antagligen beror det på att alla regler som omger telefoni och inte på att Google inte vill lansera tjänsten utanför sitt eget hemland.

Jag har skrivit förr i denna bloggen om att alltmer av våra funktioner kommer att finnas i molnet och detta är ett exempel på hur inte bara webbtjänster är på väg ut utan även andra som vi kanske först inte tänker alls på. Det är alltså en spännande värld med många tjänster som vi inte vet något om idag.

onsdag 23 juni 2010

Nya helsingborg.se borde ta ett steg längre!

Helsingborgs Stad håller på att bygga om sin webb från grunden och skall man vara ärlig så var det dags. Den existerande webben har några år på nacken. Jag var nämligen med förra gången.
Vi var några stycken anställda eller skall sanningen fram rätt många faktiskt som jobbade tillsammans med flera versioner av hur nya helsingborg.se skulle se ut.

Denna gången försöker man ett nytt grepp. Man har en blogg där man beskriver och ställer frågor till oss vanliga besökare. Numera är jag en vanlig besökare eftersom jag inte längre jobbar i kommunen. Glädjande så nöjer man sig inte bara med en blogg utan man har även beta-sidor där man testar olika funktioner och utseende för oss alla att se och lämna synpunkter på. Vi som vanliga besökare kan alltså redan nu ha åsikter om hur nya helsingborg.se kommer att se ut. Det tycker jag om för transparens dvs att vara så öppen som möjligt är alltid bra. Dessutom ligger det helt i linje med den starka trend på Internet som betonar just öppenhet.

Att arbeta med öppenhet som man försöker göra utvecklingen av nya helsingborg.se känns ändå inte tillräckligt, tyärr. Bara för något år sedan så hade man varit i framkant och nyskapande men utvecklingen på Internet sker med en fantastiskt hastighet.

Webbplatser håller att förändras från att vara just webbplatser till att bli plattformar. Fram till rätt nyligen har vi sett webbsidor som just webbsidor. Det har funnits information där, först i form av statiska HTML-sidor men på senare tid via olika former av innehållsverktyg som Epi-server. Nu håller vi på att gå igenom ett lika stort paradigmskifte som när webb-sidorna dök upp för 15 år sedan. En webbplats är inte bara en samling webbsidor längre utan är också en plattform för att bygga andra applikationer på. Applikationer som ansvariga för webbplatsen inte kunde föreställa sig.

En av de som leder utvecklingen är den engelska tidningen The Guardian. De har startat ett projekt som heter just Open Plattform. De är övertygade om de skall vara konkurrenskraftiga krävs det att man som tidning delar med sig av all information man har. The Guardian har gjort det möjligt för utvecklare att ta data från deras databaser och förändra samt förädla den i stort sett hur man vill. The Guardians webbplats går alltså från att vara just en webbplats till att bli en plattform som andra kan bygga vidare på.

Helsingborgs Stad har alla möjligheter att göra något liknande som The Guardian. Det första man borde gör är att släppa all data som finns inom staden publikt i rå data form som gör det möjligt för utvecklare att använda data. Det finns ju mängder med data på t.ex Stadsbyggnadsförvaltningen och Miljöförvaltningen. Egentligen tror jag att de flesta förvaltningar har information som kan vara intressant för utvecklare. Nästa steg vore att titta på hur man kan dela med sig av informationen på själva sidorna genom att ge utvecklare access till själva informationen genom olika former av APi:er. På så sätt kan man hämta information snabbare och mer exakt.

Jag är övertygad om att när man har möjlighet som Helsingborgs Stad har att börja om från grunden så borde man följa The Guardian och andra. Det finns ju inte många tillfällen när man från grunden har möjlighet att bygga om en sådan stor informationsstruktur som helsingborg.se och skapa något verkligt nytt!

måndag 14 juni 2010

Allt kommer att finnas i molnet!

Läste följande artikel på Mashable om att vi kommer att arbete i "molnet" till största delen 2020. Forskare på Elon University
hade frågat nio hundra experter och 71% av dem förutspådde att vi i första hand kommer att jobba med tjänster som bara finns på webben som Facebook, Google Docs osv. Vi kommer alltså i mindre jobba med program installerade på våra egna datorer.

Även om jag generellt är tveksam till rapporter som frågar en massa experter om hur framtiden kommer att se ut så tror jag att just denna undersökningen är något på spåren. Min skepsis för övrigt mot liknande undersökningar grundar sig helt enkelt på emperi dvs hur många gånger har liknande rapporter haft rätt? Det är nog mer undantag och ren tur när de träffar rätt. MEN denna rapporten har nog en del poänger. Det är väl ingen som kan förneka att mer och mer tjänster flyttar ut på nätet samt vi användare följer efter. Tänk bara på all den tid vi redan idag spenderar på Facebook, Youtube, Bloggar och Twitter?

Nästa steg som börjar skönjas är att även företag och andra organisationer flyttar ut alltmer av sin verksamhet i olika molntjänster. Vi ser hur t.ex Google Apps får ett allt starkare fäste bland företag och skolor. Det främsta skälet som förs fram är besparingar men för egen del tycker den viktigaste skillnaden är en höjd kvalité. Hur många dåliga e-postlösningar finns det inte på skolor och företag? Du som användare har ont om utrymme för din mejl, dåligt webbgränssnitt samt oftast inget mobil webbgränssnitt. Allt detta erbjuder de stora tjänsterna till ett bra pris. Ibland till och med gratis.

När nu dessa tjänster flyttar ut i molnet på nätet och vi kan nå dem överallt, alltid så kommer det att sudda ut gränsen mellan privat och arbete. En trend som började för några år sedan och som kommer att accelerera med de nya medarbetarna med andra värderingar som är på väg ut i arbetslivet.

Personligen så tror jag att förändringar kommer att gå djupare än så. Det är inte bara gränsen mellan arbete och fritid som kommer att bli allt diffusare utan även mellan olika företag. De företag vi arbetar för kommer inte som idag att ha egna IT-system för allt möjligt utan plocka ihop dem från olika leverantörer. De kommer att köpa mejl samt office-pakettjänster från Google, CRM-system från Saleforce, Intranät från någon annan osv osv. Precis som många av oss gör idag när vi kopplar ihop Twitter med Facebbok, Youtube med Twitter, Flickr med Facebook.

Rörelsen mot nätet och den fortsatta tekniska utvecklingen kommer att göra den fysiska arbetsplatsen eller skolan alltmer irrelevant. Vårt jobb eller lärande kommer att kunna ske var som helst när som helst när vi själva bestämmer det. Arbetsplatsen eller skolan 2020 kommer istället att vara en sinnestillstånd.

Det sista är den stora tendensen som kommer att förändra vårt samhälle rejält och det skall bli intressant att se hur den kommer att gestalta sig.

tisdag 8 juni 2010

Google hjälper politiska kandidater!

Jag har skrivit två inlägg med handfasta tips på hur politiker kan använda Internet för att sprida sitt budskap. Det första inlägget handlade om fem sätt sätt för politiker att synas på webben och det andra gav jag tre tips på hur man som politiker kan sköta sin omvärldsbevakning.

Det verkar som om Google har läst min tankar för de har lanserat en sida där de samlar tjänster som man som politiker kan har nytta av. Jag gick igenom den del av dem men Google har några fler förslag. De tycker att man skall göra filmer och lägga upp dem på Youtube som ett exempel.

Givetvis tycker de att man skall köpa annonsplats via Adwords på deras tjänster och det är inte en sådan dum idé. Google Adwords är ett fantastiskt redskap för att nå specifika målgrupper inom vissa geografiska och samt ålderskategorier. Det går nämligen just att begränsa sin reklam till vissa specifika områden samt åldersgrupper. En liten hemlighet med Adwords är ju dessutom att man kan buda på ord som inte är direkt kopplade till det politiska partiet. Är t.ex skola viktig för en så kan man ju bjuda på ordet skola, skolor, skolgång, betyg osv osv. Google har byggt tjänsten så smart att man kan få förslag på liknande ord som folk söker på inom det område man är intresserad av.

Google har många verktyg och det finns andra aktörer som även de har bra tjänster. I en av kommentarerna på ett av mina inlägg 3 tips för politisk omvärldsbevakning föreslog Anders en nyhetsbevakningstjänst som heter Silobreaker. Den är värd att provas.

Slutligen så kan man vara hur skicklig som helst på att ta reda på vad väljarna tycker om en men det absolut viktigaste är faktiskt inte den kunskapen. Det handlar istället om att vara med i diskussionerna på olika platser på nätet och framförallt lyssna på vad dina väljare har att säga. De nöjer sig nämligen inte längre att vara passiva. De kräver att få vara en del av den politiska processen!

måndag 31 maj 2010

Är Apple Nord-Korea?

Jag har sett att vissa jämför dagens Apple med Nord-Korea. Man hävdar att Apples plattform är lika sluten som den sista totalitära kommunistiska staten i världen. Personligen kan jag tycka att det är lite att trivialisera en av dem mest repressiva diktaturerna i världen men låt oss se om det finns någon substans i kritikers påståenden.

Den första frågan jag ställer är vilken del av Apple är så sluten? Apple som företag är stort och har många olika tjänster. I denna artikel går jag igenom några av dem.

Börjar vi med att titta på OSX själva kärnan i Apples datorer i och med det är deras operativ system så är grunden UNIX. Detta operativsystem är ett av de äldsta som finns och skapades under 60 till 70-talet. Ett operativsystem som till stora delar är helt öppet. Alla förändringar Apple gör där måste man lämna ut till alla andra

Hanteringen av grafiken på skärmen sköts med hjälp av PDF också en öppen standard som ironiskt nog Adobe utvecklade.

Apple utvecklade en egen webbläsare som heter Safari. Själva motorn i programmet heter Webkit. Apple valde att lägga ut denna motorn som open source dvs alla kunde titta på koden och ändra i den. Ett stort företag valde att basera sin nya webbläsare Chrome på denna motor och som ni redan har förstått så var företaget Google.

Själva utskriftsfunktionerna kallas för Cups och kan användas av andra Unix-system. Ni har säkert redan räknat ut att all denna koden är Open Source och kan ses av alla.

Det jag tror man brukar tänka på när man använder liknelsen att Apple skulle vara likt Nord-Korea är iPhone/iPod Touch OS och dess App Store. Där Apple som företag godkänner samtliga applikationer som läggs upp. Det som är lätt att glömma är när App Store lanserades så höjdes det just till skyarna för att vem som helst kunde lägga upp sin applikation där utan kostnad. Det innebär att inte bara de stora programjättarna hade råd att tjäna pengar utan av små oberoende programföretag. Nu 200 000 program senare har det visar sig att många av dessa små företag har kunnat tjäna pengar där. En del rätt mycket pengar till och med.

Stora delar av iPhone OS består av OSX och följaktligen är öppet. Dessutom är det lätt att glömma att Apple är en av de som driver HTML5 som är en öppen standard hårdast.

Motpolen mot "elaka" Apple inom mobilvärlden skulle då vara "goda" Google med sitt mobila operativsystem Android. Det som skall vara bra och göra Google till det goda företaget är att vem som helst kan i princip bygga en mobiltelefon på Android OS. iPhone OS finns ju som bekant bara på Apples egna produkter.

Är allt då så jättebra med denna lösningen. Själva har jag några funderingar. Den första är att Google har inte investerar massor med pengar i Android för att enbart göra något gott. De har gjort en investering och kalkyl som gör att de kan räkna hem sin investering. Google inser att nästa stora marknad för sökannonser finns i våra mobiler och då måste de finnas med där om de skall fortsätta att tjäna pengar. Eftersom de inte själva gör någon hårdvara och tjänar sina pengar på annonserna så kan de ge bort sitt operativsystem. Det har ryktats om att tillverkare till och med kanske får betalt för att använda det. Allt för att Google skall kunna sälja fler annonser och tjäna ännu mer pengar.

När man som Google släpper ett OS fritt och vem som helst kan installera den på många olika sorters hårdvara riskerar man att plattformen fragmenteras. Det är bara att titta på hur Linux marknaden ser ut med sina otaliga olika varianter av operativet. Jag har en snart halvår gammal Android-telefon och den kör en gammal variant av Android. Det finns massor med funktioner i de nyare versionerna av Android som jag inte har. Jag vet inte om den ens går att uppdatera till en nyare version. Google är inte så intresserade av att berätta hur. Inte heller HTC som har gjort telefonen. Snart riskerar man alltså Android marknaden blir väldigt fragmenterad med många olika versioner av Andriod. Det ställer till det för utvecklarna av program till plattformen. De måste förutom att hålla reda på alla olika versioner av telefoner även hålla koll på flera olika versioner av systemet. Det kan resultera att Google och dess samarbetspartners riskerar att få missnöjda kunder som inte förstår varför de inte har den senaste funktionen av Android. När kompisen har den.

Android har sin motsvarighet för Apples Appstore och den heter Android Market. Där kan vem som helst lägga upp program. Det innebär att ingen kontrollerar om programmen har en bra kvalitet. Jag och andra kan vittna om att det finns många dåliga program där och ibland kan det vara svårt att hitta de som är bra. Några gånger har det gått så illa att på Android Market ha funnits direkt skadliga program som har spionerat på telefonen den har installerats på.

Slutligen finns det ännu en aspekt som av någon anledning glöms bort. Google har redan väldigt bra koll på vad vi gör på nätet. Nu vill de utöka sin räckvidd till den mobila webben. Då vet de till och med var du befinner dig på någon meter när.

Avslutningsvis så vill jag med detta inlägg påpeka det enkla faktum att inget företag är av naturen gott eller elakt. Företag är bara intresserade av att tjäna pengar. Företagen försöker hitta på olika sätt att göra just det på olika marknaden med olika strategier. Den produkt som kommer att bli mest spridd är den som konsumenterna gillar mest och köper mest av. Sedan kan vi tycka lite vad vill.

tisdag 25 maj 2010

3 tips för politisk omvärldsbevakning

Jag presenterade i mitt förra inlägg fem sätt som politiker kan synas på Internet. Det var bara några enkla saker man kan tänka på som politiker.

Näst steg för en politiker som vill kommunicera med väljarna borde vara att ta reda på vad som händer. Att se hur ens budskap tas emot av en väljare och andra grupper i samhället. Lyckligtvis finns det redskap för detta och faktiskt behöver de inte kosta något alls.

Ett Statistikverktyg.
Om du har en egen blogg eller på någon form av webbsida måste du ha ett statistikverktyg för dessa sidor. Ett av de mest spridda verktygen är Googles Analytics som givetvis är gratis. Eftersom det är rätt spritt brukar det inte vara några större problem att lägga in den kod som krävs för att verktyget skall fungera på de stora blogg plattformarna.

När det väl är gjort kan du se vilka av dina inlägg som är populära. Du kan se varifrån trafiken kommer både från vilka internetleverantörer samt varifrån geografiskt. Du kan se vilken tid på dygnet som du har flest läsare. Hur länge de stannar samt inte minst hur de navigerar på dina sidor. Med andra ord du kan få reda på mycket om vad besökarna tycker är bra samt mindre bra på dina sidor. Allt för att se till att besökarna får ut det mesta av sitt besök på dina sidor.

TvåVad är viktigt?
Det kan vara en idé att försöka få reda på vad som är viktigt för dina målgrupper. Vilka frågor som är viktiga och vilka som inte är det. Återigen har Google ett fantastiskt verktyg som gör det möjligt att se vad folk söker på. Verktyget som heter Google Insights gör det möjligt för vem som helst att se vad folk söker på. Det som gör verktyget extra intressant är att man kan söka över tid dvs du kan se vad som var populärt för ett eller flera år sedan. Dessutom kan man bryta ner sökningar geografisk och inom olika ämnesområden.

Tre Skrivs det om mig?
Är ju aldrig fel att se om det skrivs om en själv eller den organisation man representerar. Här har faktiskt Google igen några verktyg som löser det åt en. Det första är Google Nyheter som är en tjänst där Google presenterar nyheter från flera hundra nyhetskällor. I sann Google anda är nyheterna givetvis sökbara och själva sökningen kan man spara i RSS-format. Det senare är ett format som gör det möjligt via olika verktyg som Google Reader att via en webb-tjänst få information skickad till dig istället för att behöva surfa runt för att se vad som är nytt.

Ett annat av Google verktyg är bloggsök som gör samma sak som tjänsten nyheter men inom bloggar. Vill man inte använda Google så finns en svensk konkurrent Twingley. Givetvis kan båda verktygen spara sökningar i RSS-format så att du kan snabbt se resultatet på t.ex Google Reader.

Twitter har även den en söktjänst där man kan söka på olika ord och givetvis går även dessa sökningar att spara i RSS-format och läggas in i din RSS-läsare.

Använder du samtliga dessa gratis verktyg så skall du kunna få en bra uppfattning om vad dina väljare och målgrupper tycker om vad du skriver samt vad som är viktigt för dem.

söndag 16 maj 2010

Fem sätt att synas på Internet för politiker

Jag skrev i mitt förra inlägg om att de sociala medierna förändrade den politiska kommunikationen och politikerna måste göra sitt budskap så intressant att vi som medborgare själva letar upp deras budskap. Frågan man som politiker då kanske ställer sig är: Hur blir jag då bäst synlig på nätet? Här nedan presenterar jag fem råd som kan hjälpa till;

ETT Se till att finnas på Twitter och Facebook. Detta rådet kanske inte är någon direkt överraskning. Det är många politiker som redan har sidor på båda tjänsterna men oftast har de missat några enkla funktioner som gör att de kommer att synas mycket bättre. När du väl har satt upp en konto på Facebook se till att skapa en egen personlig adress. Istället för en massa konstiga siffror och andra tecken kan du välja ditt namn efter facebook.com. Vilket du kan göra på följande sida. När det gäller Twitter så är det enklare. Det är nämligen ditt användarnamn som blir adressen efter Twitter.com så välj den noga. Ett tips som gäller Twitter är att fylla i din profil. Innehållet i den syns nämligen när man söker på Google. Lyckas du med det så ökar du väsentligt dina chanser att komma högt upp när folk söker på ditt namn på Google.

TVÅ Tänk sökningar på webben på allt du vad du skriver. Denna enkla lärdom missar förvånansvärt många när de skriver för webben. Alltså vill du att folk skall hitta dig när de söker efter viss information se till att använda det när du skriver rubriker samt i början på brödtexten. Då ökar chansen att just dina sidor dyker upp när folk söker efter saker som är viktiga för dig.

TRE Registrera domäner. Google prioriterar en sidan med en domän som relaterar till innehållet framför en sida med en mer generell domän. Denna bloggen ligger på Googles Blogger plattform men jag använder mitt eget företags domän-namn som adress. Otroligt nog tar inte Google något betalt för detta. Det som kostar är givetvis att jag registrerar domänen men har pratar vi om någon hundralapp per år.

Fyra Länka! Se till att länka i dina texter och i din profil. När du skriver ett inlägg i din blogg eller på Facebbok se till att länka till andra sidor så mycket du kan. Det gäller inte bara till andra sighter och källor. Länka även till tidigare inlägg som du har gjort på din blogg. Försök se till att andra länkar till din blogg. En strategi som Socialdemokraterna har fulländat med sitt nätverk netroots. Google antar nämligen att ju mer länkad en sida är desto mer betydelsefull är den.

FEM Delta i konversationen! De nya sociala medierna handlar om kommunikation och diskussioner. Konversationer och diskussioner är inte svåra att hitta för de finns överallt. Se till att delta i dem! Givetvis så länkar du gärna till dina egna sidor om du känner att det behövs en fördjupning i ett ämne som tas upp. Självklart svarar du alltid på eventuella kommentarer som görs på dina egna sidor.

Dessa fem råd är bara en början på hur man som politiker kan göra sig mer synlig i dessa medier. Givetvis finns det många, många fler.

Det kanske absolut viktigaste rådet jag kan ge är att lägga ner tid och vara uthållig. Skall man lyckas så kan man inte förvänta sig att få resultat direkt. Du måste låta det ta lite tid. Det handlar inte mindre än om att bygga upp ett förtroende till människor du aldrig har träffat. Jobbar du målmedvetet och är ärlig så kommer det att lyckas.

måndag 26 april 2010

Politiken måste komma till oss!

Jag skrev i mitt förra inlägg om hur de politiska partierna utbildar sin aktiva i hur man hanterar bloggar och Facebook. Jag påpekade då ett enligt min mening glömmer man att berätta för dem hur annorlunda dessa medier fungerar om man jämför med de mer traditionella. Risken partierna tar är att dessa människor kommer att kastas ut en en okänd värld som de inte känner till och inte kan hantera. De kommer antagligen att trampa i klaveret och det verkar inte finnas någon organisation som stödjer dem i denna läroprocessen.

Ovanstående problem är enkla att lösa och jag tror att man kommer att lära sig hantera dem. Samtidigt är övertygad om att de politiska organisationerna kommer att stå för större utmaningar än att utbilda sina medlemmar i hur man hanterar dessa nya medier. Dessa organisation måste lära sig, precis som företag, att bli intressanta för oss som medborgare och konsumenter. I denna nya mediavärld kan man nämligen inte förvänta sig att någon skall lyssna på ens budskap. Även om man gör allt rätt och paketerar informationen på ett optimalt sätt.

Det nya är nämligen att budskapet måste vara så intressant att det slår igenom det tusentals andra budskap som vi översköljs på Internet och andra plattformar. Jag ser på mig själv, jag prenumererar på 296 olika bloggar, läser mängder med mejl både privat och på jobbet samt inte minst går igenom säkert fyra till fem hundra Twitter-inlägg på en dag. Följaktligen läser jag sällan tidningar eller tittar på de stora nyhetsprogrammen på TV. Jag förväntar mig mer och mer att det som är intressant för mig kommer till mig. Jag märker dessutom att ett budskap måste dyka upp flera gånger innan jag uppmärksammar det. Dyker det bara upp en gång så är det inte tillräckligt viktig för en diskussion och budskapet måste starta en diskussion! Det är den tredje saken som jag har uuptäckt. Även om själva budskapet är intressant så räcker det inte längre. Det är diskussionen som följer som gör att budskapet fastnar och blir intressant. Det kräver att rätt personer deltar i diskussionen. Personer som jag respekterar och lite på.

Uppfylls inte samtliga dessa krav som jag har nämnt kommer ett budskap snabbt att sorteras bort och glömmas. Inte bara av mig utan av en allt större del av befolkningen. De räcker alltså inte för de politiska partierna att utbilda sin politiker i hur man hanterar en blogg eller lägger upp en Facebook-sida. Även om det är ett steg på vägen så räcker det inte ens att man lär hur man kommunicerar på dessa plattformar. Skall man nå fram med sitt buskap måste det vara tillräckligt intressant för det skall söka upp mig och inte minst diskuteras bland de människor som jag respekterar. Det är den verkligen utmaningen för dagens politiska organisationer och det arbetssättet kommer att ställa andra krav på hur organisationer arbetar. Men det är en helt annan historia. ;)

onsdag 21 april 2010

Bloggar och politiker kommer de att förstår varandra?

Jag tycks mig se på många olika ställen på nätet att de flesta politiska partierna verkar satsa på att lära sina aktiva politiker hur man startar bloggar och registrerar sig på Facebook. Man vill som organisation finnas på dess nya plattformar. Jag är emellertid inte alltid övertyga om man vet varför man skall satsa på dess medier. Mycket påminner om hur många företag resonerar: Det skrivs mycket om Facebook, Twitter och bloggar så det gäller att finnas med där.

Risken man tar är att göra samma misstag som företagen före dem. De fokuserade först på hur man handhar dessa nya verktyg. Alltså man lär ut hur de fungerar, hur man lägger upp en blogg eller hur man registrerar sig på Facebook osv. Nu verkar det som sagt att även de politiska partierna kommer att göra samma sak. Risken man tar är att sedan när alla dessa politiker skriver inlägg på sina nya fina bloggar så tror de att dessa fungerar på samma sätt som en insändarsida i lokaltidningen.

Dessa stackars människor kommer snart upptäcka att Facebook och bloggar inte alls fungerar på samma sätt som de gamla bekanta medierna. Dessa nya medier fungerar inte allt som de gamla. Det går inte att trycka ut ett budskap till medborgarna om det inte är intresserade. Gillar målgruppen inte vad som skrivs så i bästa fall ignoreras budskapet. I sämsta fall, för sändaren och i detta fallet är det oftast en fritidspolitiker, så kommer medborgaren att svara dem. Risken är dessutom stor att detta svar inte kommer på en annan blogg utan på politikerns egna nya fina blogg. Här är den första stora skillnaden blogg och en debatt på en insändar-sida i lokaltidningen. Svaret kommer på din egen planhalva och det kommer snabbt. Det går inte längre att sitta i en halv dag och fundera ut ett svar för då har redan debatten spritt sig vidare till platser du aldrig har hört talas om.

Vill nu de politiska partierna verkligen använda dessa nya medier samt lära fritidspolitiker hur man kan använda dessa plattformar så borde man börja i en annan ända. Det första som de borde ta upp är att bloggar, Facebook, Twitter osv INTE fungerar som de "gamla medierna". Dessa medier är inte massmedier där man som en sändare kan basunera ut ett budskap till många. En blogg fungerar inte som en insändarsida, där en redaktion går igenom inläggen och sållar dem allteftersom. På en blogg kommer allt liksom på en gång och alla har en åsikt och många av oss utrycker den dessutom.

Facebook och bloggar är alltså redskap för diskussioner med medborgarna. Innan man lär sig själva handhavandet så borde man börja med att läsa ett antal bloggar och följa diskussioner för att förstå hur vi som använder dem fungerar. Vill man som politiker kommunicera med sina medborgare så gäller det alltså att först förstå språket och de värderingar som existerar på här innan man börjar framföra sin egen. Risken man tar annars är att totalt misslyckas med att nå ut med sitt budskap samt inte minst få sina presumtiva väljare emot sig.

Att man som nybörjare kommer att göra misstag är väl självklart? Lika självklart som att varje barn som lär sig gå kommer att ramla. Här borde de politiska partierna använda människor med mer erfarenhet som mentorer. Personer som kan gå in och ge råd på hur man skall bemöta ett hätskt inlägg eller styra upp en diskussion som har gått överstyr. För i varje konflikt på nätet, på varje diskussion som har gått överstyr så finns det även en möjlighet att lära sig något. För det är just det som kanske är kärnan i dessa nya plattformar; att man ständigt måste lära sig och vara beredd att ändra sitt sätt att kommunicera.

Det är kanske det sista som blir den stora utmaningen när så många politiker och politiska partiet börjar använda dessa nya medier; att lära sig lyssna på väljarna och att föra en diskussion med dem. ;)

måndag 5 april 2010

Foto på papper?

Det är ingen hemlighet för någon av oss att hur vi fotograferar har gått igenom en revolution de senaste tio åren. När man själv var liten fick man vänta länge för att se vad ens far hade fotograferat med sin kamera. Han fick ju först ta slut på rullen med 36 bilder och sedan lämna den i en affär som i sin tur tog upp till en vecka innan bilderna var framkallade. Då var det en revolution när man kunde lämna in sina bilder och få dem samma dag.

Mina barn förväntar sig att se de bilder jag tar några sekunder efter jag har tryckt på knappen och detta lär de sig tidigt. Mina kära barn klagade högt om de inte fick se bilderna genast.

Det är lätt att räkna ut att de stora laboratorier som framkallade min fars bilder har problem. De är ju inte närheten av den volymen som fanns för några år sedan. Ser man på reklamen på TV verkar det som om de försöker bredda sig verksamhet med att erbjuda nya tjänster som dina bilder på koppar och andra objekt eller att man för en billig peng kan få sin bild uppförstorad som en poster. Någonstans verkar det som en del av dessa ägare hoppas på att vi som sitter med digitalkameror skall börja framkalla bilder igen på papper. Att ha bilderna på en dator är ju enligt dem inte samma sak som på papper.

Den sista förhoppningen från dessa ägare tror jag inte alls på. Det verkar som om man då inte förstått hur den nya ekonomin fungerar. En trend som är väldigt tydlig är ju hur vi går in en ekonomi som mycket handlar om att dela det vi upplever. Det tydligaste exemplet är väl Facebook som antagligen kommer att ha över 500 miljoner medlemmar till sommaren.

Denna önskan att dela med sig gäller givetvis även bilder. Tar vi Facebook igen så skall det enligt vissa uppgifter finnas över tio miljarder bilder på tjänsten och det laddas upp fjorton miljoner varje dag. Det är är här och motsvarande tjänster bilderna finns och kommer att finnas i framtiden. Facebook är vårt framtida bildalbum. Det är runt denna och andra tjänster vi kommer att samlas runt och dela med av oss av resor och familjehögtider. Inte runt diabilder eller fotoalbum.

Det öde som ägarna av framkallnings laboratorierna har råkat ut för kommer varje industri att gå igenom. Det gäller för ägarna att fundera hur man hanterar förändringen annars ens verksamhet att försvinna!

onsdag 31 mars 2010

Sökordsoptimering är faktiskt rätt kul!

Låter kanske lite konstigt att sökordsoptimering kan vara kul men det kan det faktiskt vara och nödvändigt. När 40% av trafiken till ens webbsidor kommer från ett ställe och det är Google som är detta ställe måste man som ansvarig se över hur sidorna uppfattas av tjänsten. Det är detta enkla sammanband som har skapat en stor industri och mängder av dyra konsulter. Det dessa gör kallas för ett finare ord SEO eller sökordsoptimering. Vad dessa konsulter gör är inget hokuspokus även om vissa av dem gärna vill att vi skall tro det. Vad de gör är på ett sätt rätt enkelt de försöker lista ut varför vissa sidor kommer högt upp när man söker på Google och varför andra inte ens finns på första sidan utan tredje.

Många av konsulterna vill gärna påskina att det är mycket hokuspokus och en del av dem garanterar till och med vissa placeringar när man söker på ditt företag. Det senaste exemplet dvs de som garanterar vissa placeringar skall man inte bry sig om för skall sanningen fram så är webben och Googles sökmaskinen ett ständigt föränderligt medium så ingen kan garantera vissa resultat.

Hur gör vi då? Vi som inte har råd att anlita dessa dyra konsulter? Lyckligtvis så finns det vissa enkla råd man kan följa för att få ett bättre resultat på Google.

Det första är att ha ett relevant domännamn för ditt företag eller organisationens namn. Ett exempel är Helsingborgs Stad som kommer högt upp när du söker på ordet helsingborg. Ett av skälen är så enkelt att Google antar att har man domännamnet helsingborg.se så är sökordet relevant för de sidorna. Detta samband gäller även andra ord som namnet på dina produkter. Registrerar du även dem så ökar dina chanser att du ligger bra till när folk söker på dem. Men stanna inte bara där utan registrera även ett domännamn om du har en aktivitet eller kampanj.

Nästa minst lika viktiga steg är att se till att din rubrik är kort och anknyter till ditt domän-namn. Formulerar du dessutom rubriken så att den påminner om ett sökbegrepp så ökar du chanserna att du kommer högt upp när folk söker efter dig. Alltså undvik fiffiga rubriker utan skriv tydliga och enkla som är lätt att förstå. Ytterligare ett knep är att skriva om samma ord i början på brödtexten. Men gör det inte för många gånger för då uppfattar Google det som spam. Slutligen se till att använda de format-mallar som finns. Det är mycket enklare för Google att se vad som är viktigt om man använder dessa nämligen.

En liten teknisk detalj kan vara att skriva en bra sidbeskrivning. Denna text syns normalt inte för besökaren när den väl är på din sida men den syns under själva rubriken på Googles söksida. Är den bra formulerad så ökar du chanserna att en besökare klickar just på din länk. Var du skriver detta varierar i olika verktyg men fältet brukar heta sidbeskrivning eller något liknande.

Sedan är det viktigt att länkar från till och inom din sight har bra namn. Alltså se till att namnet på sidan har något att göra med innehållet på själva sidan och att namnet på länken berättar vart länken tar en besökare. Med andra ord så få "klicka här"-länkar. Använder ni bilder som navigerings-moment så glöm inte att skriva en Alt-text som beskriver bilden och kanske berättar vart en eventuell länk leder.

Detta var bara några få råd på vad man kan göra för att göra sin sidor mer Google-vänliga. Att något väldigt enkelt kan ge resultat har jag själv sett när man ändrat lite på en sida eller lagt till en Alt-text på en bild. Dessutom är jag själv förvånad hur få som gör dessa enkla saker.

Slutligen det är viktigt att hela tiden tänka på dessa enkla råd på vad man än producerar på webben. Det är så lätt att glömma tänka på dessa råd när man skriver en liten nyhet på en sida men dessa sidor är minst lika viktiga som de mer statistiska. Google blir allt duktigare på att uppdatera sin sökresultat i tid. Det innebär ju att Google besökare dina sidor oftare och indexerar även din nyhetssidor. Det gäller alltså att inte glömma dessa sidor när man funderar på sökordsoptimering för det kan vara en av de viktigaste inkörsportarna till dina sidor.

torsdag 18 mars 2010

Facebook!

Jag har de senaste senaste dagarna sett rätt intressant statistik om Facebook. Den första var att webbplatsen var den mest besökta i Stor-Britanninen och kort därefter även USA. Alltså Facebook är mer välbesökt än alla sökmaskiners moder Google! Som om det inte vore nog presenterade Simon Sundén på sin blogg likadana otroliga siffror på hur Facebook användandet ser ut i Sverige.

Det börjar med rubriken på hans blogg-inlägg "Facebook Sverige 2010 – 1,2 miljoner nya medlemmar på 10 månader". Det innebär alltså 120 000 nya medlemmar i månaden. Det motsvara en hel Helsingborgs kommun i månaden. Även om det är stora siffror så är det en annan sak som jag fortfarande inte förstår och det är åldersspridningen. Normalt har det ju varit så att när vi vuxna går in i en tjänst så lämnar de yngre till något annat mer hippt. Facebook däremot så stannar ungdomarna kvar trots at vi gamlingar håller på att bli en majoritet.

En orsak är väl den så kallade nätverkseffekten med andra ord desto fler som är med i en tjänst desto värdefullare blir den. OCh de som redan har tjänsten övertalar sin vänner som inte är med att gå med. Deltagarna blir alltså säljare och ambassadörer för tjänsten. Det är denna lagen som göder Facebooks explosionsartade utveckling. Denna effekten gör dessutom att trösklen att överge tjänsten blir bara högre och högre för att alla andra där. Det är ju inte så roligt att lämna en tjänst där alla andra är för något som kanske bara några få är eller hur?

Dessa två effekter gör tillväxten ännu större och gör det oehört svårt för någon annan att hota den dominerande aktören. Vi ser det på Facebooks utveckling men även på andra områden. Ett av de mest klassiska exemplen är Operativsystem, där Microsoft fortfarande dominerar. Det är därför många nya tjänsten som en potential att ta en marknad satsar på att bli stora snabbt. Ett sådant exempel är lokaliseringstjänsten Foursquare. De som alla andra vet att lyckas man bli dominerande på en kort tid inom ett område så kommer intäkterna. Facebook börjar nå den punkten nu att intäkterna kommer. Har sett att man beräknar att i år kommer Facebook att ha en miljard i intäkter och den siffran kommer garanterat att öka. Det förstår man när man tittar på Simon Sundéns siffror. Det finns ingen annan plattform där man når en så stor andel av Sveriges befolkning. Visste du att man når över 80% av folk mellan 13-25 år. Det är först vid 38 års ålder som det går under 50% av svenska befolkningen.

Nu är det inte bara reklamintäkterna som kommer att bli stora tror jag utan Facebook är redan den största spelplattformen. Farmville har 22 901 558 fans. Det är det största online spelet överhuvudtaget. Med detta spelet och andra följer betalningssystem. Dessa system kommer även att kunna användas på andra ställen på nätet utanför Facebook.

Att veta att du verkligen är du och ingen annan blir allt viktigare på Internet när vi gör alltmer av det vardagliga på nätet. De system som har funnit fram tills rätt nyligen har varit svåra att för oss som vanliga medborgare att använda. Detta insåg snabbt Facebook och startade sin tjänst Facebook connect. Där Facebook går i god för att du är den du säger du är. Du har ju ingen anledning att ljuga då förlorar du ju alla dina vänner på Facebook och det vill väl ingen riskera att vara utanför den gemenskapen eller hur?

Facebook har alltså alla chanser att förutom vara det stora system som sköter identifikationen på Internet och då menar jag inte bara olika webbtjänster. Nä, snart kommer du att kunna sköta många kommunala och statliga tjänster via Facebook. Det kommer vi som medborgare att kräva och det är väldigt enkelt, mycket enklare, för IT-avdelningarna att sätta upp tjänster mot Facebook än mot andra mer traditionella system. Dessutom så kommer vi att sköta betalningar på Internet via vår Facebook-konto. Det är ju där vi spenderar mesta delen av vår tid på Internet eller hur?

Facebook kommer alltså vara vårt ID-kort på webben samt vår on-line bank. Ja, det är bara en tidsfråga innan vi kan betala våra räkningar och annat via Facebook eller någon av deras samarbetspartners.

Det tredje och förmodligen den största intäkskällan är ju reklam. När tjänsten har en sådan stpr andel av befolkningen så kommer företagen att tävla om att köpa reklam där.Dessutom så kan ju företagen rikta reklamen mot väldigt specifika grupper. Du har ju själv berättat var du bor, vilket kön du har, när du är född om du är gift osv ovs. Dessutom så vet de vilka Fan pages du är med i och sist men inte minst så kollar de vilka ord du använder när du kommunicerar. Alla dessa faktorer är ju inte annat en enda stor våt dröm för en marknadsförare. Det skall bli intressant och se när Facebook går om det största reklammediet av idag dvs Google.

När man sitter på dessa tre intäktsområden så kommer man att får stora intäkter och tjäna mycket pengar. Ungefär som Google gör idag. Att Facebook som Simon har visat är en dominerande aktör på Internet. Det är säkert. Men lika säkert är att snart kommer det en annan tjänst. En tjänst som gör Facebook så 2010! ;)

tisdag 9 mars 2010

Ipad del tre

Hade faktiskt inte tänkt att skriva ett inlägg till om Apples iPad men så tipsade Joakim Jardenberg om en artikel i Aftonbladet där man sågar dagens läsplattor.

Artikeln är en rolig och bitvis elak recension på de läsplattor som finns idag och författaren totalsågar hela konceptet med läsplattor eller vad säger ni om följande citat;

"Med största sannolikhet är läsplattan den största återvändsgränd som den skrivna texten befunnit sig i sen den sista gotländska runstenen ristades någon gång på 1600-talet."

Personligen tycker jag han gör några logiska misstag. Man kan inte såga ett helt nytt segment på grund av tidigt hopsnickrade lösningar. De läsplattor som finns nu är absolut inte perfekta och jag skulle nog inte köpa en. Kanske om jag var en student för det hade varit mycket värt att slippa släpa på en tung samling böcker. Men som privatperson av idag ser jag inte mycket nytta med dagens läsplattor. Samtidigt dessa är tidiga versioner av en helt ny kategori av apparater. Det kommer att utvecklas och förfinas så att de en dag kanske rent av är användbar. ;)

När det skapas nya medier så applicerar man alltför ofta gamla paradigmer på detta nya. Ett känt exempel är när TV:n kom. När man skulle skapa program till denna nya kanal filmade man teaterstycken och då menar jag bokstavligt man satte en kamera och filmade ett stycke. Det tog ett tag innan man upptäckte att man kunde flytta kameran för att få olika vinklar och man kunde klippa i handlingen så att fick dramaturiska effekter som inte var möjligt med teaterstycken. Det tog alltså ett tag innan TV-programmen hittade sin nuvarande form. Jag är övertygad e-böckerna kommer att gå igenom samma process. Det kommer att ta ett tag innan denna nya plattform hittar sin form. En form som utnyttjar denna nya plattform på ett sätt som ingen vanlig analog bok kan.

Det är denna nya form av nästa version av e-böcker som jag är övertygad om att Apple siktar på. De har ju byggt en plattform som utan vidare klarar av mycket mer multimedialt innehåll än någon av dagens läsplattor kan. Apples framgång kommer till stor del att bero på det innehåll som andra än Apple skapar. Jag nämnde i ett tidigare inlägg om hur en del förlag visar vad för applikationer som är möjliga med iPad. Nu gäller det bara för för de som skapar innehåll att skapa dem för iPad.

torsdag 4 mars 2010

Del två av iPad bloggpost

Vad man än säger så har Apples lansering av iPad rört om i grytan. Kan väl inte vara en slump att så många har levererat sina egna läsplattor eller hur? Även om många klassificerar iPad som en läsplatta så är den inte det, åtminstone inte i första hand. Inte om man menar en som bara visar svartvit text på en skärm. Jag tror att Apple, igen, försöker Apple skapa en ny marknad och ny nisch. Apple har som mål att lyfta de elektroniska böckerna till nästa steg. E-böcker som har mer av den multimedialt innehåll som plattformen är kapabel till. iPad har ju till skillnad från de flesta andra läsare en bra färgskärm och en rejäl processor som enkelt klarar av rörlig bild. Det börjar nu att dyka upp en del videos som visar hur en bok kan se ut när man verkligen använder hela iPads kapacitet.

Dessa olika demos visar dessutom en av de mest kritiska faktorerna som måste finnas om iPad skall bli en framgång. Det handlar nämligen inte om hårdvara eller om Apple har gjort en bra mjukvara. Det handlar om vilket unikt innehåll som plattformen kan erbjuda.

Det är nog därför det rapporteras på olika sighter att Steve Jobs själv är ute och säljer in iPad bland nyhetsföretag och stora bokförlag. Han vet att skall iPad lyckas så måste den erbjuda ett innehåll som gör att man vill köpa den bara för det. Men det är ingen Steve Jobs med hatten i hand som snällt ber dem att utveckla applikationer för sin iPad. Han har tio miljarder skäl bakom sig när han träffar de stora bokförlagen. Jag tänker givetvis på att Apple i dagarna sålde sin tio miljarde låt via sin online affär Itunes. Apple är en av världens mäktigaste innehålls aktörer. Apple iTunes är den största leverantör av musik i USA. Det innebär att de är större på att leverera musik till oss kunder än världens största detaljkedja Walmart. Dessa fakta känner de förlag som Jobs uppvaktar till. De vet att Apple och Jobs erbjuder en väldigt stor marknad med kunder som är vana att köpa innehåll elektroniskt och dessa kunder gör det regelbundet. Samtidigt så sätter de sig i Apples knä för Apple ställer krav på förlagen.

Avslutningsvis så slutar jag lite där jag börjar med alla dess demos som visar på nya sätt som publicister kommer att använda iPad. Kommer hälften av dessa demos, skall vi kalla det interaktiva böcker, så kommer en helt ny kategori av applikationer och uttryckssätt att skapas. Äntligen kan man säga för det har sagts många gånger de senaste tio åren att liknande applikationer skulle komma. Men nu är tekniken kanske till slut på plats och det viktigaste det finns kreatörer som kan skapa dem. Hur som helst kommer det verkligen att bli intressant att följa vad som kommer att ske när iPad väl lanseras.

lördag 27 februari 2010

Klimatfrågan, diskussionsklimat och censur.

Jag brukar inte skriva om politik i denna bloggen. Det har nog bara hänt en gång förut och det var när jag meddelade att jag inför EU-valet skrev att jag skulle rösta på Piratpartiet. Skälet då som nu var att jag tycker att detta nybildade parti är det enda som står upp för den personliga integriteten. En annan fråga som är minst lika viktig är att vi som medborgare har rätt till fria diskussioner. Att vi alla skall kunna diskutera många olika sorters frågor utan att någon censurerar eller försöker styra diskussionen.

Det är därför jag faktiskt höll med Joakim Jardenberg på sin Buzz när han blev lite upprörd över en debattartikel i Aftonbladet där man buntade ihop Maggie Thauersköld Crusell en bloggare som vi kan kalla klimatskeptiker med organisationer i USA som är emot homosexuella, evolutionen osv. En argumentationstaktik som brukar kallas för guilt-by-association. En taktik som inte jag inte tycker är renhårig och etiskt försvarbar för en sådan etablerad nyhetsorganisation som Aftonbladet.

Hur som helst så i den tråden som följde efter Jardenbergs kritik mot Aftonbladets debattteknik skrev jag ett inlägg som jag trodde var okontroversiellt nämligen att det faktum att människan påverkar klimatet hade ett förkrossande vetenskapligt stöd. Att ett sådant inlägg skulle skapar sådana mothugg kunde jag inte föreställa mig och det var absolut inte min avsikt att "kapa tråden" (Jardenbergs citat). Hade jag trott att en sådan, för mig, ickefråga skulle väcka sådana reaktioner så hade jag valt ett annat medium.

Det som efteråt gör mig lite beklämd och faktiskt lite förvirrad är först får jag reda på att "Den här frågan handlar inte om klimatet eller vem som tycker vad och varför i den sakfrågan. Här handlar det om aftonbladet och censur. Om du inte förstår och håller dig till det så kommer jag att censurera dig. Poff, så är du borta bara." Därefter buntas jag och och Anders Emretsson ihop och för följande tillrättavisning "ni är ju för fan inte kloka någonstans". Det enda vi har gemensamt är att vi är de enda två som stöder åsikten att vi människor påverkar klimatet.

Själv tycker jag att åsikten att vi människor påverkar jordens klimat är en klok åsikt och att jag på inget sätt försökte kapa någon tråd, vilket jag faktiskt har beklagat på Jardenbergs tråd. Men jag har svårt att släppa det faktum att jag känner mig utpekad i tråden just för att jag har haft en åsikt som Jardenberg inte delade och att denna åsikten inte fick komma till tals i ett medium som Jardenberg själv kontrollerade.

Jag hoppas verkligen att jag har misstolkat hela tråden och vad man har skrivit där. Därför ber jag er kära besökare att läsa tråden och förklara för mig att jag har misstolkat hela situationen.

torsdag 18 februari 2010

Webbsidor var är det?

Jag är en liten nyhets-junkie som följer mängder av bloggar och nyhetstjänster. Kollade nu och ser att jag för tillfället följer 262 olika källor. Vi som är sådana konstiga människor har för länge sedan slutat att surfa runt. Vi följer alla dessa nyhetskällor via olika RSS-tjänster. Själv använder jag Google Reader som jag har använt några år. Det finns flera skäl varför jag använder denna tjänsten främsta är att den ligger helt ute på webben så jag kan var som helst kolla vad som har hänt. Dessutom så har jag redan ett GMail-konto och det innebär att jag har en mindre användaruppgift att hålla reda på.

Det slog mig för någon dag sedan hur detta sätt att följa nyheter har förändrat mitt sett att se på webben. Som jag skrev förut så surfar jag i princip aldrig runt mer. Jag har nästan inga bokmärken liggade i min browser heller. Jag håller alltså på ett sätt att lämna webben som ett medium.

Internet för mig är alltså inte en webb som består av en massa sidor utan ett nätverk som är en massa informationspunkter. När Google Reader hämtar informationen till mig så hämtar den ju inte webbsidor utan bara den information som jag är intresserad av.

Följden för de som producerar informationen är att de inte längre vet hur deras information kommer att presenteras hos mottagaren. Alla dessa pengar som har lagts ner på designen av sidorna är på ett sätt kastade i sjön när en majoritet inte ser sidorna men väl informationen. Vi som har en Iphone får den presenterade på ett helt annat sätt än den som sitter vid en PC. Informationen behöver ju inte ens dyka upp på en skärm. Den kan läsas upp i bilen som Ford visar via sin tjänst Sync-my-ride. Vi kommer dessutom att snart nå en punkt där det inte slutar vid att jag "bara" hämtar information utan jag även maskinellt kommer att bearbeta den för min egna syften.

Vi håller alltså att gå ifrån ett Internet av hemsidor till ett av data.

söndag 7 februari 2010

iPaden blir det något eller?

Vi har varit utan en fast lina till Internet i några veckor. All kontakt med Internet har skötts via våra älskade iPhones. Det är ett av skälen till att det inte har blivit några inlägg på min blogg.

Under denna period så lanserade Apple sin mytomspunna iPad. Jag fick alltså läsa om den endast med hjälp av min älskade iPhone och hade ingen vanlig dator eller Podcast på TV:n att titta på. Det har fått mig att fundera lite över produkten på ett sätt som jag antagligen inte hade gjort om jag haft tillgång till en dator och vår kära Apple-TV .

Vid lanseringen var jag rätt skeptiskt till iPaden. Det kanske hade att göra med hur den nästan var kultförklarad innan den ens var lanserad. Det kan ju bara innebära att när en sådan hypad produkt lanseras så är en sågning oundviklig. Det blev heller inte bättre av att jag märkte hur lite jag saknade min dator och hur mycket man faktiskt kan göra på en iPhone.

Den naturliga frågan jag ställde mig då var vad jag skulle ha en iPad till? Jag kan ju göra så mycket med min iPhone. Sedan blev det inte bättre att många bloggare och tyckare kom upp med mer eller mindre krystade argument varför en iPad skulle vara så mycket bättre. Ett av de mest krystade var att det är lättare att dela med sig av innehåll på webben med en iPad för då man kan lägga den på ett bord så kan alla se skärmen.

Samtidigt tyckte jag att man missade en del rätt viktiga saker från presentationen. En sådan var att iPaden har samma dock-kontakt som iPhone/Touch. Inte nog med det, vad jag förstår, så kör iPaden en variant av samma operativ. Den första implikationen är rätt uppenbar nämligen att de tusentals tillbehör som redan finns till iPhone/Touch kommer att funka på iPaden. Men det måste även innebära att många de brister som många kritiker har räknat upp kan lösas genom denna kontakt. Att koppla en webbkamera och Skype ihop borde inte vara något större problem.

En annan sak som jag funderade över är att iPaden kan levereras med 3G. Det kanske inte är så konstigt men att USA:s största telekomföretag AT&T erbjuder abonnemang till ett, för USA, billigt pris och det utan någon bindningstid är revolutionerande. Enligt min mening visar det hur starkt Apple är som företag idag. Det normala vore ju att man tecknade ett längre kontrakt och produkten subventionerades. Personligen tycker jag att inkludera 3G utan bidningstid är genialt! Tänk alla gymnasieelever och studenter på högskolorna. Dessa kan för en fast summan få ett snabbt Internet på sin egen lilla bärbara dator var som helst.

Många ser iPad som en liten netbook. Jämför man en sådan nästan hälften så dyr fullfunktionsdator så faller iPaden nog till korta. Även om netbooks är långsamma datorer med små skärmar så säljs det många av dem. Apple måste därför ha ett bra argument varför jag som konsument skall lägga nästan dubbelt så mycket på något som nästan har samma funktioner. Visst Apple har ju vissa saker som talar för ett köp av en iPad, ett av dem är att iPaden skall vara allt annat än långsam. De få lyckliga som har testat en säger att den är blixtsnabb. Ett annat skäl som talar för en iPad är att det är en problemfri plattform. Allt funkar precis som iPhone/Touch. Man behöver inte vara rädd att ta bort några filer som gör den obrukbar. Det finns inga virus till den osv. Ytterliga ett skäl är att det finns det över 140 000 program som redan funkar till den.

Jag tror däremot att Apple med sin iPad försöker skapa något nytt. En ny plattform som är något annat än en vanlig bärbar eller netbook. Det handlar nog mer om något som är en multimedial bok och magasin. Med möjlighet att skriva lite på och surfa på mycket. Det skall bli intressant och se om de lyckas!

tisdag 19 januari 2010

Litet uppehåll

Det blir en veckas uppehåll i min blogg för att vi bygger om lite hemma. Det innebär att vårt Internet är urkopplat.


- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 13 januari 2010

Dumpa E-legitimation och använd Facebook-connect istället!

Det pågår många strider om vad som skall bli de standards som kommer att gälla på vårt framtida Internet. En sådan är hur vi kommer att legitimera oss på Internet. Jag är övertygad om att jag inte är ensam om att vara medlem i flera olika tjänster på Internet och med det följer problemet att hålla reda på användarnamn och lösenord. Ett sätt att lösa problemet är att en tjänst håller reda på vår identitet och sedan går i god för oss när vi anmäler oss till en ny tjänst.

Det är därför både Facebook och Google har lanserat olika former av inloggnings-tjänster. Deras tjänster fungerar på följande sätt. Du är intressserad av att gå med en tjänst som har ett inlogg men istället för att än en gång hitta på ett användarnamn och ett lösenord så finns där en knapp som heter Facebook-connect. Klickar du på knappen så verifierar Facebook att du är du. Som ni säkert förstår kommer det företag som segrar att sitta på unik data och vara intressant för annonsörer.

En ytterligare finess är att när två tjänster på Internet har kopplats ihop och de båda vet att du är samma person så kan de utbyta information. Ett exempel är den svenska tjänsten TVdags och Facebook. Jag kan se vilka program som mina vänner på Facebook kommer att titta på samt vilka som andra tycker är bra. Utvecklas denna tjänsten kan man snabbt få reda på vilka program som ens vänner tycker är bra och det kan vara intressant tycker jag. Det är ju mycket större chans att du och dina vänner tycker om samma program än en konstig TV-kritiker.

Alltså det finns tjänster idag som gör det enkelt för oss vanliga medborgare att logga in på olika tjänster och tillåta dessa att utbyta information mellan sig. Dessa olika former av kopplingar bara ökar och kommer snart vara en standard på i stort sett samtliga tjänster på Internet. De är dessutom mycket enklare att hantera än de äldre tjänsterns som bank-ID och E-legitimation.

Jag är övertygad om att detta enkla sätt att verifiera sig kommer att sprida sig utanför de tjänster som används idag. Den yngre generationen kommer inte att förstå varför man inte kan använda Facebook-connect när anmäler sig på sjuk på Försäkringskassan eller kolla om man kommit in på linjen man sökte på universitetet.

Här finns en gyllene möjlighet för en offentlig organisation som Helsingborgs Stad att kommunicera på ett helt nytt sätt med sina medborgare! Tänk att få påminnelser för studiedagar i sin Facebook, bilder från den senaste utflykten med skolan, påminnelse dagen innan de olika avfallstunnorna hämtas osv osv.

Dessutom på en plats som alltfler av oss spenderar alltmer av vår tid online!
Det skall bli intressant och se om någon offentlig organisation nappar!